Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Urban Hjärne
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Så äetu dödh, så foar e& enart ein koos
Tin skönhets nys utspruckna späda roos;
Slå, Cypris son, din bog* i stycken sl&ft,
Kast kogret neer och heng det aldrig meer
På dina skullror små.
Så ästu dödh och lefd’ ey länge qver,
Som uthi allt så öffveriordisk vaar;
[Och] effter tu sielff vast aff himlens art,
Sy så förleet tu all förgängligheet
Och foor till himlen snart.
mootgångs last och börda m&ttelig,
Man finner rätt
Väl mer än tueend sätt
Att beklaga och iämra sig’
Aff klagan min dras
Ens qval och lindras,
Till tiänlig ord åhr klagan altför svår,
När sorgen vicht och mått långt öffvergå&r.
När som iag för uthi min kärleeks lopp
Een anstöt fick,
Jag full aff klagan gick
I lunden nedh och opp,
Slijk ord iag förde
Att de mig hörde,
De ftjlgde fast eig sielff förgätande
Så högt som iag för stoor medhlydande.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
