Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Urban Hjärne
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Den stora våld skall aldrigh hlij olöönt;
Aeh löper, kringer eer medh alffvar!
I andra båda, bårer kungen bort
Och b aar medh eder vacht stoor omsorg.
Tridle npiogk
Idbm Nobilis Helvetius Solus.
Ach hurn lite veet han aff kungars vacklande lycka,
Som med åtråå begäär cronan och kungliga m&cht,
Som aff himmlen sielff äbr där til] ährnad och uthvald
Men bedragen aff des härliga prydnat och glantz;
Lyckan hoon smickrar ey lenge medh dem, som i högheet
och ähro
Satt ähro, dem hoon kan kasta så hasteligh kull.
Rätt sådan art haffver hoon, som hoon allment bildas och
afftnåls;
Såsom en Qvinna plägh’ hon ofta förändra sin hogh,
Ostadigh, vackland* i all sin gång, sina vägar och vandring,
Otrogen i sitt verck, fast hoon i förstone tycks
Ganska liuffvlig i alt; hoon lell uppå lychtone störter
Kull uthi största besväär neder i gräsliga diup.
Näär som hoon våår öödh’ delar nth, bedräglig och olijk,
Milder, grymm eller ond, som henne faller i sinn,
Som den eena medh alt, den andra med inte begåffvar;
Dem uthi ringare stånd hielper hoon entligen upp,
Men tvärtom dem hoon alltijdh i världen haar höga befordrat,
Dem i ett ögnablech trampar hon neder i grund.
Hvarföre haffva och de förnuftiga målare dichtat
Fordom och vijsliga stält henne på hvirfflande hiuul,
Barnslig, späder och ung med flychtiga, vingade fotter;
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
