Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Carl Urban Hjärne
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Dä dref Endräclitighet vårt tappre folk alt. söka
Sin föda utom lands, nur ilen i landet brast:
Eniir de märkte sig sin Ätt till ogagn öka.
Sä giorde de ett band ocli drogo med en hast.
Med brynia, Sax och Bard sig namn och land fönrärfva
Slikt hölts för större vinst an Far och Mor fä ärfva.
Ibland de flock el als sig nämre Polen laga,
Upbryta åkerjord utaf en öde park,
De föda sig med vildt, med fiska, skiuta, jaga,
Tills de fä skiära säd af sin uprögde mark;
Så skönjes Wärmeland med Gästrika och Jämta;
V&r Hälsing äfven sä af viUm&rk föda hämta.
Då var värt land i stånd at bygga stora Städer,
Som två och tränne mil när til hvamman låg,
Mång åldrig Saga än om Siggetuna qväder,
Upsala, Biörkö man vid Mälarstranden såg.
Hur mången gammal Stad har tvedräkt kunnat öda,
Som fordom var i stånd, mång tusend Svenska föda!
Men forna Svealand! Hvad har du dig förbrutit?
Hvad har du Himlen giordt, at i dit bästa lopp
Skal ses, at Svänska män Endrächtighet förskintit,
När tvedrächt, afnnd, hat fått bryta porten opp,
Är öfra hiärtats grund, dit ädla blod förgiftat,
För ^mången ärlig man ett ömkligt lifsslut stiftat?
Jag häpnar, skräckes, räds, jag ryser, darrar, fasar,
När en s& mulen stund mig nu i sinnet kom,
D& kif, harm, tvedrächt kring med alla laster rasar,
V&rt lands lycksalighet och frihet störter om.
Ett dystert sorgemåln giör mina ögon v&ta.
Bör någon heta Svensk, som slikt ej vill begråta?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
