Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Peter Lagerlöf
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
xm,
Crtfskrift ofrer ett bar·.
Hoo haar så steenhftrt bröst, som ey sin ögon väter,
At döden, som all ting föruthan skilnat fräter,
Haar åter riffvet up een teelning aff then stamm,
Som länge grönskat haar af ädelt dygde-nampn?
■Skull’ the två ögons lius, som nylig voro tände,
Så snart blij slutna till, så snart i mörker vände?
Skull’ een så qvicker blod så brått i Kiäla gåå,
För an hon kunde till sin högsta värma nåå?
Skull’ ett uprunnet lijf strax dödligheeten sanna?
Then foot, nys vandra lärt, skull’ han så hastigt stanna?
Vår ögon qvällia sig, att the thet tycke tapt
Och art, som var uthi the späda lemmar skapt;
Men ännu dubbelt mehr affsaknas i vårt sinne
Then Siäl, så liten Tijdh sin våning hafft ther inne,
Then mehr än Barna-Siäl, som för sin ålder gådt
Och högre sträckt för uth, än åhren effter nådt.
Aff then, Jag säya tör, the kund’ och något lära,
Som hvijta Hufvud-håår och rynkta Kinnor bära.
Then offta stält sin ordh långt öfver barna-seed,
Att them een Vijsdomsmunn ey skulle blyas vid;
Then, för’n hon Jorden kändt, haar Himlen haft i tanckar
Ock, för’n hon segla lärt, har lärt att kasta ankar;
Then om the armas spijs haar låtet vårda sig,
Tå hon än andras vård behöfde stundelig;
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
