- Project Runeberg -  Samlade vitterhetsarbeten af svenska författare från Stjernhjelm till Dalin / 4. P. Lagerlöf, E. Lindschöld, Edmund, Nils och Carl Gripenhjelm, J. G. Werwing och J. T. Geisler /
114

(1856-1878) [MARC] With: Per Hanselli
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Erik Lindschöld

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Icke så platt må dimpa omkall och blifva forachtat
I mine strijdbahre män, mina oförtrutne gesäller,

Om I ha lust leka medh, skal speelet väl löhna mödan.

I ekole få både silfver och gull och ståtliga länder,

God maat och drick, goda kläär och fleer slijka knytliga

tarfvor.

Gotkama svara så starkt och gnalt,

At 8 v aret geer echo öfver alt.

Aff hiertat gärna änn ett streck

Ha vij väl lust at våga, — tagg. —

Men na synes blij een annan leek,

Ty ey pijlar ey båga, — dåga —

Ey sliungor eller kortta svääl,

Med byssor at slå folck ihiäl

Blijr oss een last och plåga, — laga —

Doch fattom mod och trädom fram,

Det vore oss een evig skam

Skona, det vij ey måga, — åga —

Till annat, än til krijg och strijdh;

Dy fallom ann för oss är tijdh,

Om vij ska krijgh meer töra — fora. —

11. Inträdet

Hercules entre la Vertu el la Volupté.

Hercules emillan Dygden och Vällusten.

Emillan förnufftet och kiöttet är altijdh strijdh; dhe villa gerna
både råda, och både ha rätt, fast thet intet kommer mehr än een
til, och om lusta får råda för lagh, och kättia för tuchtan, så går
det aldrig väl. Denne strijdh ställes aff Hercule, mitt emillan
Dygden och Vällusten, alle dem för ögonen, som i samma anfächtning
och vahleqvaal äro; och lyckelige äro de, som sluta hoos sigh at
föllia Dygden, som fuller medh mödo och arbete förvärfvas, men
skaffar frucht och löön, och undfly Vällustans sööte fåfångia, som
giör ingången lätt, men uthgången svår, och hambnar äntligen i
sielfva förderfvet

Vällusten talar til Herculem.

Ah, Hercules, min grijss, min engelskiöna vänn,
Min ende siäl, min högsta lust och mitt lijfl^
Har du intet slutit at föllia vällusten änn
I ijdel leck och glädie och tijdfördriff?

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 01:10:10 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svsf/4/0122.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free