- Project Runeberg -  Samlade vitterhetsarbeten af svenska författare från Stjernhjelm till Dalin / 4. P. Lagerlöf, E. Lindschöld, Edmund, Nils och Carl Gripenhjelm, J. G. Werwing och J. T. Geisler /
122

(1856-1878) [MARC] With: Per Hanselli
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Erik Lindschöld

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

förnufftet ha varit emoot hvar andra, har han så vida bracht det
dhem emillan, at man kan förmoda vijdh detta tillfelle deras eviga
förlijkning med omdömetz förnufftiga goda samtycke.

Le die· Conses.

Jag har varit länge van at gifva godh forslag,

Och det, jag hafver rådt til, har altid tagit lag;

Til gifftermåhl at råda har jag största lycka,

Och jag lagar altijdh så at hvar får sitt stycke.

Så rådde jag i Rom, så råhr jag allestädz än,

At ingen blijr alleena, och ingen utan vän.

Jag hafver med la Raison hafft offta kamp och strij,
Och Hennes bror, le Jugement, har stådt henne bij.

Dhe ha icke villiat låta sig med foog tämia
Til kärleekz lust och roo, och til een ächta sämia.

Dhe ha hafft månge infall och offta ofverlagt
Huru the skulle ställa bäst ann een farlig jagt
For Aetrild, Fröyas son, den skalken, at förgöra,

Och all hans macht och all hans konst i grund förstöra.
Men ändtlig ha dhe lydt mig och gett kööp både två
Och måste nu sielfva med kärleekz tankar omgå.

La Raison.

Man har aldrig trodt at Aetrild, Fröyas son, och jagh
Skulle nåntzin kunna giöra evigt fredz-fördrag,

Och intet mehr vara den eene den andra moot
Med vrånge och vredne ord, ogrundat haat och hoot.
Men jagh, la Raison sielff, vil detta alt fortaga,

Och ekääl til trätteskillnad mellan oss framdraga.

Förr ha vij offta illa talt på hvar annars baak,

Men na skal aff vår träta blijfva een förlijkt saak.

Jag har mycket hör dt talas min nya vän förnär,

Men na har jag goda prooff at han oskyldig är.

Dhe ha först at säya, han är een sinnelöss gäck,

Een liten ovettiger, näesvijser gosse fräck,

En hierte-tiuff, en våldzvärkare, sielfver blinder
Doch seer hvqr han har öppet hugg; sielff svag, doch binder
Alt thet lijff och anda har. Han offta tucht och dygd
Fäller kull med list och macht, uthan försyyn och blygd.

Hans värckan är en fåfäng frögd, ögn-lust och kättia,

Hans frucht, årklösheet, oförstånd, förderff och flättia;

Som bringar alt ondt på bahn, harm, sorg, nöd, qvaal, förtreet
Och andra elijka lyten, them jagh ey alla veet

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 01:10:10 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svsf/4/0130.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free