Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Erik Lindschöld
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Men uthan skääl tilreknas kärleken de8se feel,
I hvilka the, dem hafva, ha sielfve skuld och deel.
Kan man med skääl otucktigt sielfzvåld frijhet kalla,
Så vil iag och gärna på samma tanckar falla,
At hon hindras, men om thet är frijheet med rätta,
Aff sitt egit bröd i sitt egit huus sig mätta,
Som det i sanning är, så kan iag intet finna,
At någon moot Astrild i detta fall kan vinna.
Hålla dhe och för frijheet at lefva uthan vänn,
Så fara dhe myckit vild; ty ynkelig är dänn,
Som allena är, uthan hielp och uthan måhlroo,
Den han kan väl lijta på och säkert alt förtroo.
The andra beskyllningar ha äfven god grund
Och äre intet annat änn ovänna-påfund.
En knut vil iag änn lösa och thet blijr en lycke
För Astrild, om iag kan befrija’n för skälmstycke
Ibland ächta folck; them lag och löffte förplichta ,
I evigt förbund på intet annat at sichta,
Änn på en obesmittad kärleek och sann troheet
In til dheras sidsta stund med hiärtans stadigheet.
Man seer en qvinna älska, som älskas ey igän,
Och åter en falsk tärna, som bryr en trogen svann.
Thet kan ey vara rätt dheras sinnen at skillia,
Som äre ett kött och böra hafva en villia?
Ney det är vist orätt. Dock kan jag intet finna,
At Astrild gör det, uthan dheras egna sinne
Olijka i alt, när mannen är suur, hustrun tvär,
Sig at rätta den en’ effter den andras begär.
Tå follier dherpå vahntroo, missförstånd och träta,
At man så småning börjar troheetz plicht förgäta.
Om någon tå smyger fram, som lismar uthi miugg,
Så får på sannan kärleek dhen falska öpet hugg.
En vällust uthan lag och dygd är ey rätt kärleek,
Ty kan man och honom ey tillägna slijka streek.
När een dhen böriar hata, som han mäst älska bör,
Så är ju haat och ey kärleek, som oredan gör.
Kijf och trätor the göra thet, dhe ha bracht på skam
Och icke kärleek mång danneman och tuchtig dam.
Hindrar då kärleek haat och hoot, misstro och trätta,
Så gör han mig ju tienst och hjelper mig til rätta.
Dy kan jag intet göra samfollie eller sluth,
At Raison bör drifva kärlek, kärleken Raison uth.
* 7
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
