Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Erik Lindschöld
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Vijsa.
wm Iris är förnögd, när iag för henne suckar,
Och Cloris äfven så, när iag nickar och buckar,
Det veet iag ey förvist, doch vill iag gerna troo,
Att det så vara må, ior min och deras roo.
Ty hvad kan gifva migh och dem itt större nöije,
Antfn det alfvar är eller det sker med löije,
Att de väl fägna mig som begges deras vän,
Och iag gör begge der dem samma tienst igen.
Mitt hierta kunna de, så een som begge, tvinga,
Och min förmåga är till mootvärn alt för ringa,
Men deras välde stort — de äga hvar för sigh;
Lijka stoor rätt och macht att bjuda öfver migh.
Om iag ville Iris för Cloris vedersaka,
Så skulle Cloris sielf ey gitta dertili iaka,
Ty dee ä lijka så vänsåta mellan sigh,
Som dee ä bägge två förtrogna emoot mig.
Dee vetta väl, boos migh kan ingendera mista,
Mitt hierta har ett bloss och ey een lijten gnista
Af kiärlek och af troo, som stijger så i hÖgdh,
Att så den ena som den andra kan blij nÖgdh.
Fast iag för Iris min aldrig så bäfftigt brinner,
Cloris dock deremot een lijka stark eld finner:
Ja fast hiertat i tu till bägges tiänst blijr delt,
Så har dock hvar af dem det delta hiertat helt.
Om ett ting är för stort, när det i stycken deelas,
Att i de halfva tu det ringaste ey feelas
Till all fullkomligheet; käre, hvad skadar då,
Om hiertat, halft som heelt, i lijka plicht kan stå?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
