Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Johan Tobias Geisler
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
At hvar en årsens tid tiek tilstånd at bevisa,
Hvad han åt hionlag ger for nöje, gagn och lisa.
Sen skulle värden sielf, den väl försökta tiden,
Med en oväldug dom besluta denna striden.
V i n t r e u.
Först stiger Vintren up, och hela laget hälsar,
Befodrad öfver alt rned varma lapskins pälsar,
Likväl så frös han så, at han knapt fick fram ordet;
Han blåste i sin hand och sade: här vid bordet,
Förmodar jag en hvar för godt och skäligt finner,
At jag får tala först, som hvart nytt år begynner;
Sen hoppas jag at få godt bifall utaf alla.
Som se mitt frusna skägg, min rim-belupna skalla,
Min genomstela munn, som halfva orden skarfvar,
At ingen mer än jag godt sängelag betarfvar.
En ogift krumpen går, och städs for kölden ryser,
Han både natt ocb dag i säng och stugu fryser;
Men si en gift, han har sin vänn in vid sin sida,
När hon til honom vill et vänligt öga vrida,
Då blir han genast varm, skönt kalla norden blåser,
Och skönt min Stenbock is ur sina käftar flåser.
Hvad tyckes eder mer om mina långa nätter,
Som de nygiftas sak på goda fotter sätter.
När solens gylne kropp sig under jorden bockar,
Han då hvart kärligt par til hvila tidigt lockar.
Mitt liufva mörker gör at de på sängen tänka,
At der min vinterköld i miuka dunen dränka.
Ej någon östan-strål dem sen i otid väcker,
Ej något herda-horn de såfvande förskräcker,
Ej något fogla-liud, det leda morgon-qvitter,
Gör at det såta par tidt uti sömnen spritter.
Alt är här stilla, tyst; de ej en knäpp då hora,
Tils sena dagen vill på hvilan ända göra.
Si då min natt, som är tre dubbelt längV än dagen,
Ger hon ej trefalt ro för liufva hione lagen ?
Så at naturen tyks min natt och dag så skifta
Allenast dem til tienst, som ärna sig at gifta.
Min trogne Vattu-man emedlertid så fuktar
Nytt hushåld, at man ej för toma källrar fruktar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
