Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Carl Gyllenborg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
går så vårdzlös. Er mossa sitter for långt fram; så, (hon
sätter mossan på sne) na går det an. I såg bondeblyg ut
ti 11 före ne; hvad hierta kunde väl na stå Er emot?
Juliana.
Stor tack, min Hiertunge.
Sophia.
Ah, E’r Tiänarina, min Vän.
Juliana
Men säij mig, Cousine: hvem har satt EVa moucher
på Er i dag? Lät mig sij. J måste veta, det är en af de
svåraste ting at sättja dem rätt; iag förstår mig, utan skryt,
något litet der uppå; den mouchen, som de satt så lågt
på E’rt kindben, förställer Er aldeles; håll stilla, min
Ängel: iag vill sättjan just ut med E’rt öga (Sachta) Så, na
ser hon helt vinnögd ut
Sophia.
Hvad lycka är det at hafva en upricktig Vän! Man
kan intet dömma så grant och väl om sig sielf. Jag har
min mouchedosa hos mig; hålt stilla denna stora mouchen
ut med tinningen gifver Er en så stilla och alfvarsam mine.
J uliana.
Somt folck mena, at desse små prydnader äro af
intet värde. Är det sant, som Doet. Pulverask säij er, at vårt
invärtes väsende kan skionjas af vår utvärtes skapnad, så
kunna vij genom desse små häckars förståndige flyttjande
helt och hållit förställa oss.
Sophia.
Och således snärja manfolck och bedraga Spåmän.
Juliana
Det är sant, min Ängel: derföre lät mig sättia litet
mer spotskhet i Ert ansickte; ty vij måste plåga vår
snushane. Så: den mouchen mitt i pannan har säkert den
värkan.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
