Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Israel Holmströms poetiska skrifter.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Det flyger af ocb an och veet ey, hvart det landar.
Men det sig hijt, snart dijt bland hafsens bolljor vånder.
Dess styrman (öde), blind olycka år dess nampn;
Ett sådant stannar vist i en olycklig hampn.
Jag år, ack, ack, en man, som himmelen hårdt qvålljer,
Et ynckligt ingenting, som ödet sielf förfölljer,
En mootgångz sammelplatz, et lyckans tijdfordrijf,
En ande utban kropp, en kropp föruthan lijf;
Et intet uthan alt, en fogel nthan nåste,
Et hnns föruthan taak, et hem for nthan faste,
En fattig uthan hielp, en svala uthan boo,
En dag föruthan skeen, en natt föruthan roo;
En sorgsen utban tröst, en spelar’ uthan lycka,
En ång föruthan gräås, en krympling utan krycka,
Bt kulistott lyckans hiul, som ey går mehra kring,
En som behöfver alt, men har doch ingenting;
En fogel uthan fiåhr, en skiött föruthan båga,
En fruusen uthan klåV, en eld föruthan låga:
In summa, ach, jag är — Hvad är iag då? Jag år
En Phænix, som sig sielf med ångzlans eld förtår.
Jag suckar städz och kan doch ingen båtnad finna;
Min ögon utaf gråt som tåhrefloder rinna.
Min kropp ett plågehuus, uppfylt med sorg och nöd,
Min lefnad annat ey än som en långsam död.
Lång seen had’ ödet mitt utryckt min ögon båda,
Om icke iag dermed min jämmer skull’ beskåda:
Ty de ey giöra än begråta min fortreet
Och see mig ynkligt stå i största usellheet
Mit bröst, en sorgepust, som lyfftz af suckans väder,
Det häfz af pustar upp och tryckz af ängzlan neder;
Mit hierta, som sig städz af suck och sveda födt,
Det pickar intet mehr, ty det är matt och trött.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
