- Project Runeberg -  Samlade vitterhetsarbeten af svenska författare från Stjernhjelm till Dalin / 8. Märta Berendes, Ebba Maria och Joh. Eleonora De la Gardie, Amalia Wilh. och Maria Aurora von Königsmark, Thorsten Rudeen samt Carl och Ulrik Rudenschöld /
336

(1856-1878) [MARC] With: Per Hanselli
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Carl Rudenschöld

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

folk en skam. Men väl tillfoga det en nesa, eller vanheder.
Originalet har: Quand on lui fait un affront, och nämner
bvarken om ator eller liten.

Ib. I. 19. Uprort stora omskifteny tyckes vara vågat,
och kunde uttydas som existerade omskiften redan förut,
och behöfde allenast uppröras. Jag hade hällre sagt: Å
vaga bragt. Auctoren har produit

Ib. L 24. 25. öfversättningen lyder som hade
Ser-vius Tullios till Henric VII» fordel utvidgat menighetens
förmoner, men kan rättas, om i stället för ordet for sättes
Ulf oms eller for hans tid, då tvetydigheten upbör, hvilken
deraf kommer at både avant och pour beta på svenska for.

Ib. 1. 29. 30. Tarquhni malning har man icke
smick-rat, är en litteral öfversättning, men tyckes vara emot
modersmålets art Auctorens ord åro: On na point flattl
le portrait de Tarqum. Och på svenska tyckes böra heta:
Tarquinius har ej blifvit smickrad i dess af målningar.

Ib. Hans namn har alltid varit hufvudmdlet for dem, som
talat emot tyranner: “Son nom a toujours servi de Topique
aux Orateurs qui ont eu å parler contre la Tyranniet
Huf-vudmålet var ej Tarquini namn, men at gjöra tyranniet
f&rhateligt Således hade jemväl här bordt stå tyrannis
och ej tyranner, hvilka kunna emottalas utan afseende på’
regeringssättet Meningen år efter mit begrepp, at
Tar-quinii namn altid tient dem, som skolat använda sin vältalighet
emot tyrannie; ehuru jag här hällre hade sagt enväldet, som
är första och egenteliga bemärkelsen af tyrannis, och lärer
jemväl vara auctorens mening, ty at gjöra tyrannie
förhatligt, såsom ordet sedermera blifvit brukat, behöfves ej
mycken vältalighet

P. 5. 1. 5. Hans vett att forbinda sig så mycket folk
Ull forsvar. “Cet art quil eut cCmtéresser tant ds gens d sa
eonservation.“ öfversättningen synes tvungen, och
uttrycker ofullkomligen auctorens mening, hvilken vil säga:
Hans konst at formå så många til deltagande i hans bestånd.

Ib. Hans allmänna verk: “Ses ouvrages publics.u
Allmänna verk kan tagas i mångahanda bemärkelse. Här
heter det: Hans byggnader till det allmännas UensL

Ib. 1. 10. Hans aldrig trytande hjelpfynder, synes
alt-förmycket vågat Hjelpfynder tyckes ock mer betekna en
redan funnen hjelp, än Utgången tU hjelp, hvilket är rätta
betydelsen af resources. Jag hade trodt bättre exprimera
auctorens mening med: Hans oänddiga forråd af utvägar.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 01:10:43 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svsf/8/0340.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free