Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Carl Rudenschöld
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
sin källa. Om vi gå till äldre tider tillbaka, och rådfråga
våra gamla lagar, men i synnerhet den så kallade
konunga-styrelsen, som förtjenar i flera hänseenden att vara ett
monster äfven för vår tid, lära vi flnna, att tydelighet,
korthet och en naturlig sammansättning varit våra
förfäders smak och språkets egenteliga lynne, så Qerran ifrån
fåfäng grannlåt som ifrån nedriga ordasätt. Jag kallar
naturtig sammansättning, då orden stå i den ordning,
som närmast instämmer med sättet att tala. I desse de*
lar bar vårt språk i allmänhet att säga ingen främmande
smitta antagit; det är ock dess rätta natur, och den
der-ifrån viker, kan såsom en affälling anses.
Jämte denna anmärkning lärer ock den kunna
göras, att det i anseende till ett lätt uttal äfven oaktadt
tyskarnes umgänge behållit sin argamla egenskap. Det
har framför flere språk den förmån, att ej vara belastadt
med många sammanstötande consonanter, som göra uttalet
trögt och för tungan mödosamt, hvilken omständighet gör,
att det af alla europeiska språk är, näst italienskan, det
lämpeligaste både till poesie och musique. Man
torde.äfven med skäl kunna föreställa sig, att ifrån förfäderna
kommer den besynnerliga, och ifrån andra språk
skiljaktiga beskaffenhet, att vårt sätt att tala i dagligt umgänge
är med skrifsättet olikt såmedelst, att consonanter ofta
aldeles utelemnas, såsom ja ska, för jag skatt, moron för
morgon; en omständighet, som är oläglig för främmande
allena, som äro hugade att lära vårt språk, och gör dem
villrådiga.
Men det_ liknar sig som vore vårt språk nu mera
kommet till det mål, där det torde stadna, och det hafve
vi med de fleste europeiske tungomål gemensamt. Det
lärer ock i flere afseenden böra räkuas för en förmån,
till hvad grad af fullkomlighet ett språk ock må hafva
hunnit; åtminstone lärer i jämförelse imellan vår nu
varande och konung Gustaf Adolphs, tid eller nära
halft-annat bundrade-år, åtskillnaden finnas föga betydande;
äf-vensom det fransöska språket sedan Ludvig den XIII»
sidsta regementstid ingen betydelig förändring undergått.
Jag tror ej fela, då jag förnämligast om icke ensamt
tillskrifver det vetenskapernas uplifvande, til växt och hägn,
samt, i följe deraf auctorers täflan att i hvarjebanda
lär-domsgrenar utgifva arbeten. Huru angelägen stiftaren af
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
