Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Carl Rudenschöld
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
det samfund, som bar namn af Academie Fran^aise,
car-dinalen Ricbelieu, var att stadga språket i det stand det
då befans, det synes af hans bemödande att befordra goda
^fversättningar af de basta grækiske och latinske auktorer.
Samma academie bar ock ännu den varsamhet, att ej god*
känna, mindre sjelf skapa nya ord, utan inskränker sig
allenast innom bruket, eller hvad de kalla 1’usage des
honétes gens. Sant är väl, att i ett land där modet bar
ett besynnerligt välde, ofta nya talesätt uppkomma, som,
ehuru de i början finnas orimlige, med tiden tålas, men
hlifva af samma academie aldrig antagne, förrän de kom*
mit i allmänt bruk. En sådan förtjenst, jämte mången
annan, får ock denna kongl. academie med al) rätt
tillegna sig: man ser i de handlingar, som af henne
vidkännas, inga vågade ordasått, och dess arbeten lära fria
språket äfven som sig sjelfva ifrån förgänglighet.
Jag sade, att vårt språk synes hafva kommit till det
mål, där det tyckes blifva fritt för vidare omväxling: jag
dristade ej säga, att det kommit till sin högd; ty man
lärer svårligen kunna utmärka dess rätta måttstock, eller
säga bvaruti den egenteligen skall bestå. Månne icke
hvart och ett tidehvarf hafva smickrat sig med tanken att
hafva hunnit dertill? Är det ett språks större eller mindre
förråd af ord, som skall utgöra dess större eller mindre
högd, så kan hvart och ett språk sägas hafva sin rikedom
och sin fattigdom: det ena har såsom det andra ord af
dubbel och tredubbel bemärkelse, som af sammanhanget
måste utrönas; förmodeligen det säkraste bevis af brist.
I sådan afsikt lärer det ena svårligen kunna sägas hafva
något utmärkt företräde för det audra, hvilket den lärer
sanna, som sysselsätter sig med öfversättningar, då
hans-kundskap i bägge språken är tillräckelig. Om af de så
kallade lefvande europeiska språken något vore primitift,
eller som bestode af sig sjelf, skulle det egenteligen, i
jämnförel8e med andra, kunna allenast sägas rikt; men de
härstamma ju alla ifrån en af de trenne mödrar, göthiskan,
aclavoniskan eller latinet, och hafva mer ocb mindre
antagit blandning af andra. Man skulle lätteligen kunna
falla på den tankan, att om vetenskaperne allena, såsom
aednare tillkomne, undan tagäs, det ena språket vore så
rikt som det andra, eller alla rika nog att uttrycka tan*
karna, och att det allena ankomme på en tillbörlig insikt*
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
