Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Carl Rudenschöld
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ur bruk komne svenska ord, andra åter med sjelftagne
nye; men bägge synes fordra en redan ärkänd myndighet
eller ett stadgadt fortroende, och man håller det ej alla
utan åtskilnad till godo.
I drottning Christinæ tid var en grannlåt att inblanda
fransöska ord; nn tvärtom undvikas de sorgfälligt såsom
ett fel, och deraf uppkomma oftast sällsamma
öfversätt-ningar, där bokstafven blifvit folgd utan afseende på
hvad språkets art må kunna tåla. Iblaud många sådana,
dem man blir dagcligen varse, kunna följande nämnas:
man säger i fransoskan precber avec onction; det har man
sedt öfversatt: en predikan, författad med mycken smörjeUe.
För piquer votre curiosité: sticka eder nyfikenhet, för
inde-pendence, oafhänglighet
Sant är väl, att i samma mån som fransöskan
blifvit hos oss mera allmän, hafva goda och till hvarjebanda
ämnen lämpelige svenska ord försvunnit ur bruket,
hvilket kan hända ofta sätter en författare i trångmål; men
hufvudafsikten är ju, att göra sig för läsaren begripelig,
och då det kan bättre vinnas genom ett främmande, men
allmänt bekant ord, än med en tvungen öfversättning, som
ofta äfven behöfver uttydas, tyckes ingen grannlagenhet
böra hindra, att man ju häldre må välja det förra; dock
medger jag gärna, att hvarken främmande ord må brukas
eller nya i deras ställe vågas utan nödvändighet.
Men utom de sällsam heter, som af misslyckade
öfver-sättningar förekomma, hafva nyheter sig i sednare tider
in-smygt, som vanställa språket, hvaraf en del kunna härledas
ifrån tyskan, men andra af ett förvändt tycke. En
besynnerlig granlagenhet bar gjordt, at man i kongl. collegiernes
betänkande ofta ser: har eders k. maj:t collegium hordi i
underdånighet etc., liksom kunde majestätet något afgå, om efter
en naturlig ställning collegium nämdes förut, eller som
kunde collegium vara med kongl. maj:t i någon företrädestvist
Till att skona örat för en art af rim stympas ordet, såsom:
ransak- och skattläggning^ dm- och tiUgifvenhet En afsky för
att likna allmenheten bar förmodeligen gjordt, att man
sällan ser brukas ordet hafva, utan i det stället åges nu
alt, det må kunna kallas ägendom eller ej, såsom: jag
har ågt den äran at undfå edert bref: jag äger den ärao
att 8vara. Huru ofta ser man ej tvänne och flere ord
efter bvarannan, som betyda ett och detsamma, såsom år-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
