- Project Runeberg -  Samlade vitterhetsarbeten af svenska författare från Stjernhjelm till Dalin / 8. Märta Berendes, Ebba Maria och Joh. Eleonora De la Gardie, Amalia Wilh. och Maria Aurora von Königsmark, Thorsten Rudeen samt Carl och Ulrik Rudenschöld /
348

(1856-1878) [MARC] With: Per Hanselli
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Carl Rudenschöld

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

i språket, upkomma. Hvad jag med missnöje nämner, det
ir, att större delen af de här anförde exempel hafva
blif-vit aedde, där de alraminst bort förmodas. Ibland
nyheter få väl ej räknas våra långa osmakeliga titulaturer, men
jag skalle ej tro, att de haft sin uprinnelse i svensk
äre-lystoad.

Vid vårt stafningssätt, eller hvad vi kalle orthographie,
behöfver jag ej vara mång-ordig. Min tanka, om den för
något får räknas, har jag vid ett annat tillfälle yttrat, då
jag for min del instämde med den svenska grammatica,
som kongl. sekreteraren herr Sahlstedt, genom denna kongl.
academiens berömliga forsorg och anstalt, författat och
atgifvit; ett arbete, som förtjenar så mycket mera heder,
som det varit grannlaga, mödosamt, och efter dess
beskaffenhet obehagligt. Jag förklarar no såsom då att
jag respecterar bruket, och efter Horatii föreskrift anser
det för min lag och mitt rättesnöre. Således vida skild
ifrån dem, som ej allenast sjelfve sätta sig öfver bruket,
otan ock vilja vara lagstiftare för andra, ehuru härtils med
ifven så liten framgång, som i Frankrike en S:t Pierre:
och horn skulle de lyckas, då en Voltaire, hvars arbeten
med så mycken begärlighet läsas, icke en gång funnit hos
sina landsmän förtroende nog, att åstadkomma ändring af
en enda stafvelse? Vårt stafningssätt tyckes ock nu mera
stadga sig till en fast allmän likformighet, och en eller
aanan, som härotinnan vill afsöndra sig, gör här intet
betydeligt undantag.

I öfrigt lärer ingen, som känner sitt modersmål,
bestrida, att det ju är så tjenligt som något annat, till hvad
slags bruk det ock må användas. Den redigt tänker, bör
kunna redigt skrifva. Önskeligt vore, att det aldrig sattes
otan på oskyldige prof; men det är beklageligen våra
dagar förbehållet, att se vårt ädla språk vanhedras. Vi böre
anse tungomålen såsom ett medel, der den alsmägtiga
visheten förlänt samhällen till deras bestånd, och en
förtrolig sammanlefnad, och vi se vårt oblygt missbrukas till
samhällets förstöring. En författning, som är af
lagstiftaren ämnad till inbördes uplysning, och befordrande af
sanda begrep, blir på ett för alt dygdigt folk bedröfligt
sätt förvänd till att utgjuta bitterhet och hämd. En blygd
för vårt så kallade upplysta tidehvarf, som borde om
möjeligt vore för våra efterkommande undangömmas;

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 01:10:43 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svsf/8/0352.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free