Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tillägg och anmärkningar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Theu krantz, tin systrar för tin död
Til) bröllopsfästen månde ärna,
Måst the na lösa, fast ogärna,
Ocb på tin mull med tårar strö.
Men vi, som slikt ej göra kunna,
Vi ville ej tin frögd, tin roo,
Then tu nu vunnit har, afunna.
Väl tig, som lyckligt ymsat bo!
Oss thet anständigt vara bör,
Hvad tidens tand ej hinner tära,
Uti metall titt minne skära,
Som lefva skall fastän tu dör.
Slik med en konstig hand att göra,
<Väl vet jag then thet kunde bäst,
Om sorg ej skull’ thess konst förstora,
Och ej thes bröst så vore q väst.
Ty måst then, som then minsta tid
Fått om tin dygder kunnig blifva,
Enfaldigt vid tin jordfärd skrifva.
Tu sofver nu i rolig frid,
Trotz att ock afund i sin ifver
Tin rena mull ofreda lär;
Han sjelf the ord vid grafven gifver:
En redlig jungfru hvilar här.
Carl Mei.
Underdånig fagnad
då hennes kongl. höghet den dnrchleuchtigste princessa
Ulrika Eleoiara
sin httgneliga födelsedag begick den 23 Jan. 1718.
Bryt op, o önskte sool, utaf den mörka natt
Och låt uti vår nord tin glada strålar giutas,
Låt böljas uti frögd, lät ock i fagnad slutas
Then dag, som burit fram en så oskattbar skatt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
