Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tillägg och anmärkningar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Lät ingen sky sig tee på himlens vida faldt.
Lät rådnans purpurmun tin klarhet föreboda,
— Vid så välsignad dag bor ingen dimba loda, —
Lät i landsflycktighet alt ängsligt blifva stäldt.
En dag, som ärft sin helgd af vår princessas börd,
Som nu sitt åretabl tre gånger ti jo räknar,
En dag, tben Svea land med guldbokstäfver täknar
Då bvarje tunga bor af glädje blifva rörd.
Förthen8kull, Pindi folk, tin tjenst ocb flijt ey spar,
Bär fram hvad aldrabäst tu i titt förråd eger:
Ett ämne är för hand, som vida öfverväger
Alt, hvad tin skaldebrunn i sina ådrar har.
Hvar svensk, o dyra dag, tig evig heder gijr,
Tu späder värma i thet kalla nordanväder,
Kär tu med titt behag the yfverboar gläder
Och gör att Jani köld oss mera dräglig blijr.
Durchleuchtigst’ arf-princess, ehr nåd jag syftar på
At med omogen röst bland mogna svaner qväda,
Ehr höghets rika nåd lär ingen ey tilstäda,
Sin glada födslefest med samnadt ljud begå.
Jag vet, en himmelsk dygd fortjent en himmelsk tolk,
Och alt hvad kongligt är på kongligt sätt bör äras.
Jag vet thet, kan dock i mitt upsåt ey förfäras,
I hopp er höghet ey försmår hur ringa folk.
En himmelsk släcktad dygd vil ock på himlen brå,
Som täcklig tar emot så ringas skänck som högas,
När med enfaldighet uppricktig villja fogas,
Om annat ey, kan jag dock låfva thessa två.
Thet tord’ ock fela språk för then, som mera vet,
At rätt berömma thet, som aldrig nog berömmas;
Och när man alt bar sagdt, måst dock thet mästa gömmas
I djup förundran ocb en ödmjuk vördsamhet.
VIII: 25.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
