Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Johan Gabriel von Beijer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
XV.
Krastea att elska.
Till sin ven Philander.
Jag veet den konsten vehl, hur" man skall kerlek öfva,
Uthij min ungdoms tijdh, Philander, kun’ iagh’t pröfva,
Dess egit skarpa lius, som lyser när och fjär,
Uptekte migh alt hvad dess egenskaper är.
Hvad himmeln giuter uth behagligit på jorden,
Hvar af i hiertan ett annehmligt krig är vorden,
Beröm, dygd, skonhet, vett, ansehnligheet och prackt,
Snellbeet, annehmligheet, det tages här i acht.
Nett prydnad, gunst, god mijn, ett vänligit anlete
Är det fördolda band, som binder vårt Gemöthe
Med een naturlig kraft, den hiertat till sig draar,
Een lijkheet, hvar uti man lust och nöije haar.
Kerleek, den hielten ung, som alla öfvervinner,
Ehuru grym dhe syns, han lehrer och påminner
Oss sielfva hur vij sku hans dard till gagn oss taa,
När vij ett sinne oss benäget villiom haa;
Han brukar mörka ord och tystheet, der med söker
Han oss att gifva kund’, hvarpå som hågen leeker,
Qvinfolken, som oss kiär, föröka sådan hågh,
Uptända rnehr och mehr een heftig kerlekzlågh,
Formedelst det dhe tvär och afvig’ synes vahra,
Små trätor, kerleksgnab pl* man som mest erfahra
Der elskog är som störst, ia Damor ha den art,
När vij ey komma nocb, så heftigt och så snart,
Som dhe det villia haa, så pläga dhe att skrijda
Till skrymtan, att dhe låss een annan mehr att lijda,
Än dhe det giöra oss, dermed förskaffa dhe
Beröm för sig, men oss så mycket större veh.
Philander, om du vill rett komma vehl till retta
Med qvinfolk, måste du heehl granneligen veeta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
