Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Verner von Heidenstam
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
30
från de första österländska dikternas rika ögonblicks-
bilder. I säregen motsats mot den subjektiva, paradoxa
monologen i »Malatestas morgonsång» står ett sådant
folkboksmotiv som »Kon Gulleborg» med sin primitiva
stil och anknytning till svenskt allmogeskrock. — Att
denna diktsamling till en början icke var en bokhandels-
framgång, har bara berott på den tankelättja, som så
ofta gjort svenskar likgiltiga förvår diktkonsts djupare
liggande storverk och hindrat dem att snabbt tillägna
sig t. d. Atterboms eller Viktor Rydbergs dikter.
Det är för övrigt intressant att se, hur Heidenstam,
kulturell, filosofiskt anlagd, resonör och konstskald,
ryckts med av den strömning till folksagor och byg-
dedikt, som med stigande vågor forsar genom vår
vitterhet sedan nittitalets början. Man kan utan
svårighet dra likhetslinjer mellan romantiken efter
1810 och renässansen efter 1890. Som förnyande in-
satser förde fosforisterna med sig en exotisk prakt-
poesi och en fördjupat nordisk, med rötter i folksagan
och fornhävden. Exotismen i 1890-talet represente-
rades framför allt av Heidenstams orientalism, Le-
vertins medeltidsmotiv och Hallströms novellistiska
fjärranfärder till alla tider och länder. I Hans Alienus
tredje del och ett par av dikterna från 1895 smyger
det sig in som små vättar, anklanger från gammal
folkmystik. Samtidigt med att Heidenstam teoretiskt
begrundar vårt folks lynne, hävder och möjligheter,
tar han på allvar opp ämnen ur våra sagor: den fina,
stämningsrika barnsagan »Hösåtarna», den småländska
vildmarkshistorien »När klockorna ringa» i »Karoli-
nernas» andra del, rena sagomotiv som »Drottning
Omma» och »Kettil Runske och snokarna» i »Skogen
susar» för att med »Folkungaträdet» införliva sin kär-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
