- Project Runeberg -  Svenska skalder från nittitalet (fjärde upplagan) /
34

(1922) [MARC] Author: Ruben G:son Berg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Selma Lagerlöf

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

34
inte, därför att hävden visar att mer än ett årtionde ;
tåldes inte naturalismens herravälde hos oss. Det i
finns flera vittnesbörd om hur tryckande realismen I
kändes. Per Hallström har förklarat: 80-talet ryckte
in i dikten alla slags främmande synpunkter och idéer,
som inte hörde dit, och för diktverks egna idéer läm-
nade det blindhet. Vill man skriva opp ett par stora r
poster på realismens skuldsida, så skall man anteckna,
att Oscar Levertin aldrig fann sig själv, så länge han i
skrev realistiskt, och att både Gustaf Fröding och !
Selma Lagerlöf satte bort år av sin ungdom på de för-
tvivlade försöken att böja sina romantiska kynnen i
efter realismens estetik. Fröding fick höra, att vers
var en tarvlig sorts litteratur, och att man egentligen !
endast borde författa romaner och noveller på prosa.
Därför strävade han med svett och möda, men utan
resultat med prosarealism. Selma Lagerlöf arbetade |
också med fåfänga försök att tämja sin fantasi och
skriva på lugn, realistisk prosa, tills äntligen hennes
kynne tog väldet, och hon beslöt »i all ödmjukhet att
skriva boken på sitt eget sätt». Det vittnar inte bara !
om hennes egen blygsamhet, utan lika mycket om det
realistiska betraktelsesättets stora makt, när hon för-
klarar, att hon då ansåg, att boken skulle bli till löje
och att ingen skulle stå ut med den.
Det stormande jubel, som boken andas, är ett jubel
över det glada livet i den härliga hembygden. »Det
förefaller», säger hon, enstädes, »som om mod och
glädje vore livets största plikter.» Men vad är hennes
egen största glädje? Entusiasmen.
Utom stoffets överraskande nyhet och stilens egen-
art — den första meningen i det prisbelönta utdraget
1890: »Jul var det och bal skulle stånda å Borg» är

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 01:13:05 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svskald90/0038.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free