- Project Runeberg -  Svenska skalder från nittitalet (fjärde upplagan) /
44

(1922) [MARC] Author: Ruben G:son Berg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Selma Lagerlöf

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

44
ännu sämre än majorskans. Ty för dem finns inget
ansvar för vad de göra eller vad som blir av deras
land. De ha till uppgift: att hälla glädjen vid makt
i Värmland. De tilltalas med orden: »I ären de som
sätta fart i stråkarna, hålla dansen i gång, låta sång
och spel klinga genom landet. I förstån att hålla era
hjärtan från guldet, era händer från arbetet. Om I
ej funnens, då skulle dansen dö, sommaren dö, rosorna
dö, kortspelet dö, sången dö, och i hela detta välsig-
nade land skulle ingenting annat finnas än järn och
brukspatroner.» Och vad skedde under deras rege-
mente? »På deras tid skummade starkt, beskt öl utför
Björksjöfallets breda gråstenstrappa, och Lövens
länga sjö var ej fylld med vatten, utan med brännvin.
På deras tid lades intet tackjärn i ässjan, men sme-
derna stodo i skjorta och trätofflor framför härdarna
och vände ofantliga stekar på långa spett, medan
smedpojkarna på långa tänger höllo späckade kapu-
ner över glöden. I de dagarna gick dansen över bruks-
backarna. Då sov man på hyvelbänken och spelade
kort på smedjestädet. I de dagarna smiddes intet
järn.»
I fristående små historier skildras nu detta nöjesliv,
som räckte från juldagen och in på hösten. Alla mått
växa, och vad som varit en herrgårds öde blir hela
landets. Alla förvildas, alla släppa ansvaret och ar-
betet, nöjet blir last. Naturen tycks stå i ett hemlig-
hetsfullt förbund med det onda, som rasar utan häm-
sko i människornas sinnen. »Då ofrid och hat upp-
fylla jorden, måste ock de döda tingen mycket lida.
Då blir vågen vild och rovlysten som en rövare, då
blir åkern karg som en girig.» Vid midsommar står
ondskans välde som mäktigast, då åker Sintram till

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 01:13:05 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svskald90/0048.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free