- Project Runeberg -  Svenska skalder från nittitalet (fjärde upplagan) /
53

(1922) [MARC] Author: Ruben G:son Berg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Selma Lagerlöf

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

53
den omtuggande, viljesnärjande sången: »Vi få mötas
en gång, vi få mötas en gång, vi få mötas i Eden en
gång», när de fara över Dalälven; »det var deras hem-
lands blå kullar, älvens gråa vatten och de bugande
träden, som de sjöngo till; de skulle aldrig se dem mer,
och ur strupar, som tillsnördes av gråt, trängde av-
skedssången»; den gripande scenen, då Per Olofsson,
som stannar hemma, säger åt Ljung Björn, hans
hustru och barn, att han köpt igen deras gård, och
att de ska tala om för den tvååriga sonen, Lill Erik,
att gården är återförvärvad; Gunhild, bilden av den
arma fanatismen, som reser, som inte kan annat än
resa, och hela tiden tuggar om samma jämrande ord:
»Jag mördar mor. Jag vet att jag dödar mor. Jag
vet att mor dör. För mig finns ej mer en lyckans dag;
väl får jag fara till heliga landet, men jag dödar min
egen mor»; Hök Matts, som inte törs lämna sitt arbete
för att inte överväldigas av förtvivlan över de avre-
sande, och barnen, som klaga: »vi bry oss inte om att
fara till Jerusalem. Vi vilja gå hem».
Till och med i slutet av denna första del utvecklar
sig Jerusalem som ett stort epos, som historien om
denna socken och hela dess liv. Man kan tänka sig
att den skall fortsätta som sådan, man kan utan svå-
righet räkna ut de tre sätt, som finnas, att låta de
spunna trådarna spinnas vidare: jämsidessträvan för
de båda dalfolksdelarna, skilsmässa och ökad klyfta
mellan dem, eller också de utvandrades återgång.
Men ingendera utvecklingen användes. Visserligen
följa vi utvandrarnas öden, men endast till den punkt,
att Ingmar och Gertrud och Bo resa hem till Dalarna,
så tappa vi dem, och om de kvarlämnade veta vi
ingenting. Folkeposet har blivit novell, tråden från

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 01:13:05 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svskald90/0057.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free