Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Selma Lagerlöf
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ljuv människotro och i själskunskap överlägset
alla möjliga braskande och krumbuktande försök av
yngre berättare, som nu bruka tala nedsättande om
den stora författarinnan. Berättelsen om Jan Anders-
son i Skrolycka, den stackars olyckliga torparen och
hans dotter, är i främsta hand en studie i abnorm-
psykologi — blott att man vid dessa ord ej får fästa
föreställningen om kall undersökningslust och yrkes-
likgiltighet. Selma Lagerlöfs skildring är naturligtvis
lutter hjärtlighet. En gång förut har författarinnan
gjort ett liknande grepp: den unga Gunnar Hede i
»En herrgårdssägen». Jan Andersson är inte en ung-
dom, utan redan på livets höstsida, inte en löftesrik
och finbildad, utan en obildad och torftig natur. Men
i båda fallen är det våldsamma kriser, häftiga känslo-
slitningar, som spränga själslivets regelbundna förlopp
och av den säregna liksom av den alldagliga männi-
skan göra en stolle.
Jan är gammal och sliten, en av de tio- och hundra-
tusen vanliga och alldagliga, för vilka det inre livet
är trångt och armt, det yttre fattigt och jämt sig likt.
Så sker med ens, att han själv och hans liv förvandlas.
Det är undret kärleken, som omskapar honom, och
denna kärlek är inte hans känsla för hustrun, utan
den plötsliga, blinda och oresonliga kärleken till den
senfödda dottern, det enda barnet. Med den konst,
som i sin trovärdighet och likväl underbart gripande
storhet är hennes hemlighet, har Selma Lagerlöf trollat
fram en poetiskt förklarad bild av den gamle. Faders-
kärleken gör honom märklig; men i övermåttet av den
gamles känslor för den lilla röjer sig redan bristen på
jämvikt i hans själ; man förstår, utan att det antydes
i ord, att han inte skall kunna bära sin lycka.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
