Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Erik Axel Karlfeldt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
110
dags och alltigenom självskapade prosastil, som icke ger
hans poesi efter i verkningsfullhet och egendomlighet,
har han ånyo visat sig som en konstnär av utpräglad
manlighet, på en gång stolt och försynt. Samma prä-
gel ha även hans korta akademiska tal. Så har han
med ära och framgång fyllt sitt värv inom den insti-
tution, dit han en gång vägrade att emottaga den
hedrande kallelsen, och där han nu som sekreterare
haft den förvisso icke ringa glädjen att kunna föra in
av skalder Verner von Heidenstam och Selma Lagerlöf,
av litteraturforskare Henrik Schiick.
Det är inte bara som lästa Fridolins visor vunnit
allmänynnest. De äro även mycket sjungna, redan
sökta av tonsättarna. Framför allt har Vilhelm Peter-
son-Bergers musik slagit an, och frändskapen mellan
visa och tonsättning har i många fall varit så innerlig,
att skilsmässa och ny förening med annan musik väl
är otänkbar. Vad nästa släkt kan tycka och döma,
det vill jag inte sia om. Men går utvecklingen hän till
en framgent än bestämdare uppskattning av både det
folkegna och det personliga, då skola de säkert sjungas
med samma bifall som nu. Och då skola Karlfeldts
dikter över huvud räknas till våra klassiska och Dal-
målarens blygsamt lögnaktiga ord om sig själv: »en
kludd och strunt på jorden» alltjämt bibehålla sin
nuvarande karaktär av att vara det enda ovederhäftiga
Karlfeldt skrivit.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
