Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gustaf Fröding
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
170
en strof ur dikten »Den gamla goda tiden», som skildrar
en värmländsk smedja och arbetet där. Den fick till
sist följande lydelse:
Bälgen blåste och blästern ljungade,
kvävande hetta ur ässjorna slog,
svettiga sotiga smederna slungade
släggan mot stängerna,
nöpo med tängerna,
formade järnet till harv och plog.
En tidigare form åter var denna:
Bälgen blåste och blästern ljungade,
malmen klingade klar och gäll,
stängerna vände och släggorna slungade
smederna, knotiga,
svettiga, sotiga,
vilda gestalter från Häcklefjäll.
Inte bara att otvungenheten i satsbyggnaden har
blivit större genom omdiktningen, det har nu lyckats
Fröding att få fram en långt starkare stämning genom
de hopade s-allitterationerna med deras intryck av
sot och svett. — Ändringarna äro ofta mycket små,
»likt» och »som» byter han mot varann, lyssnande efter
vad som bäst passar in i det helhetsljud, han vill höra.
Stundom kan ändringen förefalla opåkallad, någon
gång försämrar den, men för det mesta har Frödings
gehör funnit rätt, även sedan inspirationen vid diktens
tillkomst legat långt bakom hans sinne. Hur träffande
lyckligt är inte t. d. utbytet av »femton» mot »aderton»
i »I valet och kvalet», där flickan besluter sig för att
ta den gamla änklingen trots hans många barn:
Ja, jag tror att jag tar’n, ja, jag tror att jag tar’n,
om han så hade femton barn!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
