Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
10 Svenska ord belysta genom slaviska och baltiska språken.
Kantschll slags piska, nht. kantschu, närmast från slaviska språk,
böra. kancuch ra., kanSuha f., äfven kanêuk m., pol. kanczug, lillry.
kanêuk, i likhet med magyar. kancsuka lånadt från turkiskan (jfr
Hildebrand i Grimms Wörterb. V 176).
Karbas slags piska (finnes i samma form hos Serenius 1741
öfversatt med «whip, horse-whip»; i svenskan måhända påverkadt
af bas stryk, basa gifva stryk). Lågt. nht. karhàtsche, ndl. karbats,
karwats. I Tyskland synes ordet kommit i bruk på 1600:talet (se
Weigand, samt Hildebrand i Grimms Wörterb. V), antagligen
närmast lånadt från slaverna, böm. karabác, pol. karbacz, korbacz,
serb. kroat, korbac o. s. v. Dock finnes samma ord också hos
ma-gyarerna och hos romanska folk (t. ex. fr. cravache; jfr den danska
formen krabask) och är i alla händelser icke hemma hos slaverna,
utan lånadt från turkiskan eller något annat österländskt språk
(möjligen från Egypten, där ordet betyder ett gissel förfärdigadt af
flodhästens hud, se Schm eller Bayrisches Wörterb.).
Knut, knutpiska, rysk straffpiska. I likhet med nht. knute f.
(äldre nht. knut in. och knutte f. jämte flere andra former) är ordet
i denna betydelse lånadt af ry. knut m. Men detta ryska ord själft
har icke något etymon på slaviskt språkområde. Redan hos
Die-fenbach Goth. Wörterb. II 574 betecknas det som sannolikt af
skandinavisk börd. I nuvarande ryska lär visserligen knut betyda
piska i allmänhet, icke särskild t en piska hvars rem är försedd med
knutar. Men då en piska ju i allmänhet har en knut på själfva
snärten, för att hindra densamma att sno upp sig, så finnes väl
icke något oöfverstigligt hinder mot den i formelt afseende för oss
så nära liggande härledningen från vårt svenska ord knut, fsv.
knu-ter, isl. knátr, äfven om man icke tager sin tillflykt till den tanken,
att knut i äldre ryska möjligen haft inskränktare betydelse (jfr
Hildebrand i Grimms Wörterb. V). Det räknas bland nordiska
lånord i ryskan af Thomsen, Ursprung des Russ. Staates
(deut-sche Ausg. 1879, sid. 135).
Krabat vild sälle, d. krabat. Af lågt. krabat, krawat, som
hufvudsakligen säges om ostyriga barn, men också kan begagnas
som tillmäle till äldre personer (se Dähnert Plattdeutsches
Wör-terbuch), nht. krabate, krabat ostyrigt barn.
Ordet är den äldre tyska formen för folknamnet kroat och
förekommer såsom folknamn i tyska dialekter; den nu vanliga formen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
