Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Svenska ord belysta genom slaviska och baltiska språken. 11
synes vara upptagen från ital. eroato. Hos kroaterna själfve heter
ordet nu hrvat. I fornserbiska urkunder träffas i pluralis charivate
och ehar*vati (jfr böm. eharvát); i ryskt-kyrkslaviska urkunder
förekommer sing. chrÜvatinu och chorvatinu (Mikl. Lex. 1098).
Namnets bruk som öknamn i Tyskland synes vara uppkommet under
30:åriga kriget (jfr Hildebrand i Grimms Wörterb. V).
Nasnrka slags polsk dans. Fr. masurka eller masourka, nht.
masurka (äfven mamrek), ry. mazurka f. o. s. v.; af pol. mazurek
m. (gen. mazurka), deminutiv af det likbetydande mazur m.
masu-risk dans, samma ord som folknamnet mazur inbyggare i det
polska landskapet Masovien eller Masuren (pol. Mazowsze n. eller
Mozury f. pl.). Jfr ock pol. mazurka f. masurisk kvinna.
Piska, d. pidsk Af lågt. pitske, pitsk, pitsch, nht. peitsche f.,
äldre också beitsche, peitsch o. s. v. (se Weigand). Af det
allmänt slaviska ordet, böm. bic\ pol. bicz o. s. v. piska, gissel, fksl.
bifà m.v hvilket väl är afledt af verbet, fksl. biti o. s. v. slå, med
samma suffix som t. ex. fksl. oraci, pol. oraez åkerbrukare af
verbet orati plöja (Mikl. Vergl. Gramm. III § 166).
Verbet piska, no. piska, d. pidske, lågt. pitsken o. s. v. kan
möjligen vara tysk denominativbildning, men kan också anses komma
af det motsvarande slaviska verbet böm. biZovati o. s. v. (analogt
med verbet tolka, se nedan).
’ Pitsehaft sigill, upptaget hos I h r e i formen pitskaft, eljest ej
funnet i de svenska ordböcker vi rådfrågat före Lindfors (1824).
Af lågt. pittschaft (Dähnert), nht. pittschaft hos Luther, nu
pèt-schaft n., mht. petschat, betschat, petscheit, pitzschet n. — Den
nyare tyska formen är ombildad genom påverkan af det tyska
sammansättningsordet -schaft, motsvarande sv. -skåp.
Ordet är hemma ho6 slaverna, fksl. pecatt m., ry. petdi f.,
serb. pecat m. o. s. v., sannolikt i tyskan närmast upptaget af böm.
pefot m., pecet’ f. eller kanske från laus. pjecat m. Dess etymon
finnes uppenbarligen i det slaviska verbet pek- koka, fksl. pres.
peka?, mf.peZti o. s. v. Måhända är namnet att förklara däraf, att
sigill-aftrycket gjordes i smält vax?a Eller skulle ordet vara att
uppfatta som ett slags öfversättning af mlat. bulla sigill (t. ex. på
påfliga bref), sammanstäldt med bullire koka? Man finge i senare
fallet väl antaga en falsk etymologi, ty bulla syues egentligen
betyda bubbla och är väl stamord till verbet bullire, icke tvärtom.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
