Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Svensk språklära - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
51
tviyn; t. ex. Mask. Trogen, Neutrum Troget, o.
s. v. Undant. Sådan sådant, Hurudan hurudant.
Orden En, Ingen heta i neutrum Ett, Intet,
3. Om maskulinet ändas på t efter konsonant,
blifver neutret lika; t. ex. Salt, Kort, Fast,
Störst, Svart.
i3. Bestämda formen bildas derigenom,
att man Lill det obestämda maskulinet lägger
a, i femininum och neutrum, samt a eller e
efter välljudets fordran, i maskulinet;. t. ex.
Den goda qvinnan, det goda barnet, den
gode eller goda mannen.
Anm. i. Adjektiva- på al, el, en, er utan
ljudvigt bortkasta i bestämd form samt i pluralis
for välljudets skull den vokal, som näst föiegår
l, n, r, t. ex. En gammal, den gamle i st. f.
gam-male,- En ädel, den ädla i st. f. ädelay Ett
troget, det trogna i st. f. trogena; En vacker, de
vackra i st. f. vackera.
2. Flerstafviga adjektiver och participier pà- ad
utan ljudvigt bilda den obestämda pluralis och
hela bestämda formen på e i st. f. a, i alla tre
genera ; t. ex. Hågade, Kallade.
3. Orden Annan och Liten heta i bestämd
/orm: Den Andra, den Lilla.
4. Orden Annan, JYågon heta i pluralis
Andra, Några..
Andra Deklinationen.
Singularis.
Obestämd form;
M. F. N.
Stilla, o. s. v.
Bestämd form..
M. F. N.
Den, det Stilla, o. s. v.
Pluralis.
Slilla* o, s- v.
De Stilla, o. s. v.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
