Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Svensk språklära - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
38
10. Efter denna deklination bojas alla
komparativer samt flerstafviga adjektiver på
a, è och s med sista stafvelsen utan ljud vigt,
samt participier på nde, t. ex. Stillare,
Lyckligare, Grannlaga, Aliena, Tredje,
Främmande, Afsides, Inhyses, Leende, Stående.
Anm. Orden i denna deklination äro oböjliga, utom
att de kunna öfverallt i genitiven antaga
ändelsen på sy och att ordet Rättskaffens uti bestämda
formen heter Ràttskaffne.
Allmänna anmärkningar vid Adjektiverna.
i. Somliga adjektiver äro bristande (defektiva)
och hafva: i. Endast neutrum, t. ex. Berådt,
Bevändt. 2. Endast singularis, t. ex. Liten. 3.
Endast pluralis; t. ex. Somliga, Små. 4- Endast
bestämda formen; t. ex. Fordna, Samma. 5. Endast
obestämda formen; t. ex. Ingen, JVàgon.
2. Neutr. pluralis obestämda formen
bortkastade i fornspråket ofta ändelsen a,- t. ex. All djur,
Mång får, i st. f. Många. får.
3. Adjektiver på vokal bortkasta stundom uti
pluralis ändelsen a, då de stå efter sina
substantiver; t. ex. Blommor blå. Molnen grå.
4. Superlativus på äst bildar bestämda formen
och hela pluralis på ey t. ex. Rödast rödaste. —
Superlativus på st, efter annan vokal eller efter
konsonant, bildar bestämda formen både på rt och
ey t. ex. Bäst, bästa, bäste.
Kap. V.’
Om Räkneorden.
(Nomina Numeralia.)
i. Bäkneorden äro af två slag; neml.:
Grundtal (Cardinalia), som utmärka huru
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
