- Project Runeberg -  Svensk språklära samt kort öfversigt af svenska språkets och litteraturens historia /
71

(1839) [MARC] Author: Anders Fryxell
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Svensk språklära - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

71

Om Deponentiernaa konjugation.

1. Deponenderna konjugeras efter passiva formen.
Dock märkes dervid följande.

2. Många deponentier upptaga från aktiva
formen presens af participium; t. ex. Afundande,
Ändande, Hämnande, Knoppande, Tredskande.

3. Några deponentier behålla perfektum
participium af passiva formen med dess passiva bemärkelse;
t. ex. Afundad, Hämnad. Derföre får passiva
om-skrifningen också en passiv bemärkelse; t. ex. Han är
afundad,• då deremot Han har afundats har aktiv
bemärkelse.

4> Några deponentier, serdeles inchoativerna,
behålla perfektum participium af passiva formen, men
nyttja den i neutral bemärkelse; t. ex. Tirad, Åldrad,
lika med Hafvande tårats. Derföre får passiva
om-skrifningsformen också en neutral bemärkelse; t. ex.
Ögat har varit fåradt är lika med Ögat har tårats.

5. Ännu andra deponentier upptaga alldeles icke
perfektum participium af passiva formen. Man kan t.
ex. icke säga Ändad, Hoppad af deponenderna Andas
och Hoppas. Derföre kunna dessa deponentier icke
antaga omskrifningsformen. Man kan icke säga t. ex:
Jag har varit andad, Du har blifvit hoppad, i st. f.
Jag har andats, Du har hoppats.

Om Imperaonaliernaa konjugation.

1. Impbrsonaliebna äro af två slag. a) Egentliga
Impersonalia eller sådana, som hvarken kunna tänkas
eller uttryckas i någon annan person än den tredje, t.
ex. Det regnar. Det händer. Man kan hvarken tänka
eller säga Jag regnar, Du händer, b) Oegentliga
Im-pehsonalia eller sådana, som kunna tänkas oeh
stundom äfven uttryckas i första och andra person samt
i pluralis; t. ex. Det ångrar, Det vämjes. Man kan
säga Jag ångrar, Vi vämjas.

2. Egentliga Impebsonalier finnas endast i tredje
person singularis, och konjugeras der som vanligt; t. ex.
Det snögar, Det snogade, Det har snögat, o. s. v.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 01:14:50 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svsprakl/0085.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free