Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Svensk språklära - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
97
3. Till Sätt; t, ex. Solen lyser med
klarhet. — Den med klokhet modiga hjelten
4- Till Myckenhet; t. ex. Sölen lyser
till öfverflöd. — Den under medelmåttan lilla
tallen.
5. Till Visshet; t. ex. Solen lyser utan
tvifvel. — Det med säkerhet hvassa spjutet.
Reg. Man kan ej säga, om det nomen,
som hör till preposition, står uti ackusativen
eller ablativen; ty dessa kasus äro lika i
Svenskan.
Anm. i. För dem, som bereda sig till lisning af
främmande språk, kan i förväg anmärkas följande:
Acnusvmus anses vanligen följa på frågorna Hvart
och Huru långes t. ex. Han for in i staden. Han
sof tre limmar. Här anses staden och timmar
stå i ackutativus. — Ablativus följer vanligen p&
frågorna När, Hvar, Hvarifrån Hvarmed,
Hvaraf, Till hvad pris, m.fL; t. ex. Han kom på
tredje timman. Han bor i Stockholm, och kom
Nar och Huru länge, och nomen är utbildadt med
adjektiv, så kan preposition uteslutas; t. ex. Han kom
(på) samma dag. Han dog (på) förra året. Björnen
hvilar .(under) hela vintern.
1. För att utmärka en nyss förfluten tid nyttjas
ändelsen på ss t. ex. I Våras, 1 Julas, I Måndags,
1 morse (morgons).
*) Sättet huru något sker uttryckes ofta med
par-ticipium akt. presens på ss t. ex. Han tom springandes.
Det hände oförvarandes. Orsaken till talesättet är,
att i fornspråket nyttjades en verklig genitivus för
denna slags bestämning; t. ex. Det hände
oförvarandes sätt. Sedermera har substantivet blifvit utelemnade
5
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
