- Project Runeberg -  Svensk språklära samt kort öfversigt af svenska språkets och litteraturens historia /
98

(1839) [MARC] Author: Anders Fryxell
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Svensk språklära - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

98

frin Uppsala med sin bror. Han lefde af ren—
skrifning, och köpte papper för tvåhundrade
riksdaler. Här anses orden timman, Stockholm,
Uppsala, bror, renskrifning, riksdaler stå i ablativus.

2. Bestämningar med nomen och preposition
kunna nyttjas uti mång a flera hänseenden, än hSi*
äro upptagna; t. ex. Begärlig efter beröm.
Bänken göres af träd. En mängd med folk, o. s. v.

3. I stället for nomen kan ett verb nyttjas.
Det står då i infinitivus; t. ex. Han uppstod
efter att hafva sofvit. Han blef stark genom att
arbeta. Han gick till att se. Han fäklade utan
alt vika. Jag har lust (till) att läsa. Några
främmande språk hafva uli infinitiven serskilda
former för en del af dessa slags bestämningar.
Dessa former kallas Gbrumditjm och Supinum; t.
ex. Han blir lärd genom att läsa/ här uttryckes
genom att läsa uti latinet med det enda ordet
Le-gendo, som kallas Gerundium. De komma för att
se/ här uttryckes för att se uti Latinet med det
enda ordet Spectatnm, som kallas Supinum.

4. I stället för nomen eller infinitiv kan en bel
sats nyttjas; t. ex.- Han uppstod, ef tel" att han
hade sofvit. Han blef stark, genom att han
arbetat. Han har ofta fäktat, utan att man
någonsin sett honom vika. — Detta bectämningssätt
nyttjas dock icke gerna; ty man förvandlar häldre
satsen till en relativ eller konjunktional-bisats; t.
ex. Han uppstod, sedan han sofvit, o. s. v.

5. Stundom uteslutes nomen, och preposition
står ensam: den säges då stå adverbialt/ t. ex.
Han föll af (hästen). De springa till (stället).

6. Ofta uteslutes prepositionen framför
infinitiven; t. ex. Rädd (för) att tala. Lust (till) att
läsa. Nöjd (med) att dö.

7. Den preposition, som i begreppet hör till
nomen eller pronomen, är ofta sammansatt roed
verb; t. ex. Moses föreskref folket lagar, i st. f.
Moses skref lagar för folket, o. s: v.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 01:14:50 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svsprakl/0112.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free