Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kap. I. Kort Öfversigt af Svenska Språkets och Litteraturens historia ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ii7
Historien kan ej uppte namn pä en enda Svensk
FÖBwrrjjaB frän detta tidehvarf.
TREDJE TIDEHVARFVET.
i3oor—i5a3.
Denna tiderymd innefattar den småningom
skeende öfvergången från Forn- till Ny-Svenshan, mellan
hvilkas formtr Medel-Svenskan förtttv ett beständigt
vacklande. Rikets vexlande öden verkade på språket.
Det under Folkunga-ätten tilltagande umgänget med
Tyskar och Danskar* samt kännedomen om deras
litteratur utöfvade ett raägtigt inflytande, som mot slutet
af unionen föranledde en fullkomlig språkförbristring.
Gustaf Wasa återförde modersmålet på samma gång
som fäderneslandet till stadga och sjelfständighet.]
Ortografi.
Stafsättet undergick flere förändringar, k skrefs
i början med A eller O, sedan under unionstiden med
AA; Ä och Ö skrefvos med Æ och 0 För att
utmärka vokalens längd skrefs den dubbrl; t. ex. Liif,
Hood. 1 likhet rjaed Danskan förvandlades
Fornsvenskans hårdare konsonanter till mjukare., K till G; t. ex.
Rige i st. f. Rike, Jagh i st. f. Jak, o. s. v. Med
Tyska skrifvare och boktryckare inkom det
sammanbundna CH, så att man i slutet af unioneu skref om
hvart annat Rike, Rige, Riche, — I st. f. (3 började
man nyttja först DH, sedan under unionen TH. t. ex.
pet, dhet, thet, — FU eller FFU började redan
på <3oo-talet skrifvas mellan vokaler, förmodligen för
att ej förväxlas med U, Hafua t» ex. i st. f. Han. a.
Några började att efter kort vokal i stafvelse med
ljudvigt nyttja dubbel konsonant
Etymologier!.
Medel-Svenskans kasual- och personal-ändelser
utgöra hufvudsakliga kännetecknet pä detta tidehvarf.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
