Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kap. 2. Språk-prof ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
i3o
förlåt den vilda sorg, förlåt en ynglings ord,
som ville ge sitt lif, sin sällhet tusen gånger,
blott att ej se ditt fall, din blygd, din sena ånger.
Se ifrån fallets brant, der svindlande du stod,
du rycktes nyligen af dina ädlas mod.
Med hjertat mildt och fritt, med håret silfverfärgadt
beskyddar Carl ännu ruiner, dem han bergat,
och segrarn står bredvid, beundrad af en verld,
och Oscar växer upp att föra Fingals svärd.
Skall aldrig deras namn ditt dufna sinne väcka?
skall evigt ditt förderf hvar ädel möda gäcka?
Och är den enda lön, du ämnar deras dygd,
ett fortsatt skådespel, o Svea, af din blygd?
Du bär ett utländskt ok. Ditt eget ok är värre.
Hvar slaf af sitt begär har en tyrann till herre.
Den ej umbära kan, bär lätt en oväns band
och svärdet trifves ej uti hans snåla hand.
Du sofver, Svea folk! Hvem vill din hvila rubba?
Men sveket med sin dolk, men våldet med sin klubba
de vaka omkring dig. O väckte dig min sång
med djup af grafvens röst, med dån af åskans gång.
Se med de väldige ha dina fäder tvistat,
men nu går solen upp i länder, som du mistat.
O Finland, trohets hem ! O borg, sora Ehrnsvärd byggt!
Nyss lik en blodig sköld från statens hjerta ryckt!
En thron står upp.ur kärr, hvars namn vi knappast
vetat,
och kungar böja knä, der våra hjordar betat.
Farväl, du Sveas värn, farväl du hjeltars land!
Se Bottnens bölja för vår gråt intill din strand.
Välan en högre makt nationers öden väger.
Gråt, Svea, hvad du mist; men skydda hvad du äger.
Från Sundets rika strand längst upp till fjellhög Nord,
der Lappen flyttar kring sin frihet och sin hjord,
hvad skogbekrönta berg, hvad fält med skördar prydda!
O, älska vi vårt land, nog ha vi land att skydda.
Låt, Svea, dina berg fördubblad ge sin skatt,
låt skörden blomstra upp i dina skogars natt.
Led flodens böljor kring, som tamda undersåter
och inom Sverges gräns eröfra Finland åter.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
