Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
vi
åberopas. Oanmärkt bör dock ej lemmas, att äfven inom ett
så litet område, som Mora, enskilda afvikelser kunna ega rum;
ja, i Wåmhus Kapell, inom Mora socken, kan på.ena stället
t. ex. blott den starka böjningen af ett verb vara gångbar,
på det andra väl denna böjning vara ryktesvis känd, men
obegagnad och utbytt mot den svaga. Detta visar icke blott
svårigheten, att till ett helt sammanfatta ett språk-ämne, som
saknar medelpunkten af ett rationelt utbildadt skriftspråk;
men också den outtömliga rikdom, som för språket, alltså
äfven för kultur-historien, ligger förborgad i allmogens tun-
gomål, och som, i fall han ej skall ohjelpligen förskingras, och
slutligen mista hela sin ursprungliga friskhet, måste med omsorg
och insigt behandlas, innan den nya odlingen, med sin förädling,
men ock med sin enformighet och sitt i alla händelser nya skap-
lynne, hinner att genomtränga landtbygdens traditionella daning. Ett
vackert föredöme är oss lemnadt hos brödrafolket , i det förtjenst-
fulla arbete öfver Norska Folkspråkets Grammatik, hvarmed
Ivar ÅAsEN förberedt sin med otålighet emotsedda Ordbok öf-
ver Norska folkspråket i särskilda trakter.
Vid redogörelsen för det i förevarande skrift använda be-
handlingssätt är först att nämna den, i afseende på planen,
vidtagna åtgärd, att börja med framställningen af Verbet. Den
vanliga methodiken ställer Ljudläran främst, och med allt
skäl. Orsaken till en afvikelse från denna nyttiga ordning är
hufvudsakligen den, att en säker grundval för det gamla Sven-
ska ljud-systemet, hvilket redan i de äldsta handskrifter är i
flere delar brutet och splittradt, ej kan läggas förutan en vid-
sträckt och noggrann kännedora af åtskilliga allmoge-språk, i
hvilka ännu ett flerårigt svårt studium för mig återstår. Jag
har derföre måst förutsätta hos läsaren någon bekantskap med
de allmännaste för Svenskan gällande ljud-lagar; oeh har kun-
nat det, då redan Petersen, sedan Muncu, för att ej tala om
Guninn, deråt rigtat uppmärksamheten; oberäknadt hvad, ur
allmänt begagnade Svenska språkläror, är att vinna för upp-
fattningen af nu bestående ljud-förhållanden. Endast der till-
fallet så fordrat, har i förbigående någon belysning af hit hö-
rande ämnen således kunnat för mig tills vidare ifrågakomma,
utan att enskildheterna kunnat öfverskådas i samband med det
hela. Ett sådant, hvad Ljudläran vidkommer, kan ock fram-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
