Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
XXLLV-
Vissa egenheter eller afvikelser’ äro emellertid säkert den
gamla handskriftens; kanske äfven språkfel, något som uti
nästan alla Svenska codices i någon mån förefinnes. I för-
ra hänseendet kan anmärkas: 4:o ofta utelemnadt slutande
r (såsom i ÖGL., Svdm. L. m. fl), t. ex. kununga ok höf-
dinga, träte, försma, undi, för kunungar o. 8. v. 20
stundom e för a, eller tvertom (såsom öfligt är i många
gamla hdskr.), t. ex. wite för wita, wisa för wise. 3:
någon gång (ej så ofta som i Hels. L.) vu för e, t.ex.1. 18
höro (i God.. Bildst. 8 243 hörör) för hörer, UI. 44 hö-
ta för heta, 60 böds för beds (imperat. af bepas, Isl. bete-
az, bedja, utbedja sig). 4:o ofta (liksom i Hels. L.) u för
t£ eller e, uti ändelser, t. ex. sägur, brytur, hedur, kunun-
gur, tungur (tung), witur, bätur (bättre). 5:0 några gån-
ger (liksom i äldre Vestm. L. m. fl.) d (hos. Bure dh) för
t, t. ex. mikid (mycket), blöde, täd (det), Sancte Pädr.
6:0 prep. til äfven med ackus. (hvilket redan i Södm. IL.
och Vestm. L. förekommer), såsom til sit lif ok likama;
til sin egin manlik skipelse (n. pl) 7:0 ibland användt
såsom prepos. (hvad som ej upptäckes i landskaps-lagarne,
utom Hels. L. pref., der blant så brukas), med dat. eller
ackus, t. ex. III. 27 ibland winom (vänner), 26 ibland
okunnuga (främmande) män. 8:0 några få germanismer,
såsom II. 16 falskheet (Bure s. 19 falskhet), 76 hemelik-
het, IV. 7: 37, 38 bilagde (jfr. Cod. Bur.), 48 i allom
skanzom (i alla händelser).
Så. väl af detta, som af skriftens hela tycke och skap-
lynne, kan förmodas, att den af Bure följda handskriften,
eller åtminstone den der uppenbarade språkbehandling, för-
skrifver sig från midten af 4300-talet, eHer kanske. något
. senare, dock före början af 45:de århundradet. Sådant
oaktadt, och. änskönt detta storartade verk, i trots af. de
tryckta upplagornas många fel, röjer i tankar, hållning,
ton, stil, omisskänliga drag af ett sant fornverk, har ändå
dess äkthet blifvit satt i fråga, och kunnat det, derföre att
ingen gammal codex varit att frambära till vederläggning,
hvilket dock äfven gäller Ares Frodes berömda Schede eller
Islendingabok (se Islend. S.). Redan: Scnerrzr fann sig föran-
låten uppträda mot den meningen, att Kg. Styr. vore i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
