- Project Runeberg -  Svenska språkets lagar. / Första bandet /
XXXIII

(1850-1883) [MARC] Author: Johan Erik Rydqvist
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

XXN

(hos Burr s. 419 och 25 skynthr’”) för skywter, d. v. s.
skiutr, Isl. skidtr, snabb, snar (jfr. St. Rimkr. 23: 2 j
skiotan tima, innan kort). Ofta står, både hos Bure och
ScHerFzrR uppenbart ändelsen —an (ack. m.) för -om (dat. m.),
antingen till följd af felaktig läsning eller orätt upplöst för-
"kortning; t. ex. II. 36 med howe ok fullan (= fullom) kär-
lek; 1V. 3: 6 med lagom ok hardan (= hardom) rät. Af
samma art är måhända det skal för skulu eller god för got,
som ses IV. 5: 41 god rad skal; äfvensom på första sidan
rät för rätter kununger. Såsom skrif- eller tryckfel tor-
de man kunna betrakta alla (II: 49, eller) för älla, ofös
(III .4) för oför, sugu (III. 4) för suga; annors (43) för
annars, annar (II. 14) för annor 0. 8. v. För en afsedd
modernisering, i likhet med den nyss förut af Messenrus på
St. Rimkr. använda, har man deremot allt skäl att anse
icke blott Bures teckning & för a, utan ock för, som ofta-
re märkes än for, fore eller firi; ehuru ScHerrer ej här,
såsom vid behandlingen af å, återgått till det gamla. Med
full. insigt och samvetsgrannhet, så som man i våra dagar
kräfver vid en forn-urkunds utgifvande, har således visser-
ligen ej Bure (och ej heller Scnerrfer) gått till väga; men
någon egentlig interpolering eller uppsåtlig förfalskning sy-
nes ej kunna föras honom till last. Hans hand, der hon
verkat i andra rigtningar än de nyss antydda, är lätt igen-
– känlig; t. ex. i öfverskrifterna, hvilka förmodligen, såsom
icke är ovanligt i fornskrifter, saknats i hans urkund.
Han skrifver t. ex. andra balkin, hvilket i Kg. Styr:s stil
bort heta annar balker,. eller möjligtvis annar balkin. På
samma sätt står om rådhgifvare’ (IV. 5,rubr.) för um radh-
giva, eller kanske. radhgivara (jfr. IV, Inledn. 7); om do-
mare (4, rubr.) för um domara; om vndersåterne (6, rubr.)
för um undirsata (i fall annars uti texten detta ord bru-
»kats, hvilket icke är händelsen; ty i stället begagnas wvn-
" didåna, d. v. 8. undirdanar, ack. undirdana); hos Screr-
FER tridia flokken (IV. 3, rubr.) för tridi (d. v. s pripi)
flokker.

"I Bures uppl. står någon gång th för t, såsom liulher (får). ImrE har
af detta skyntr och det i StJERnHJELMS uppl. af VGL. felaktiga vndan-
skynter (för vndanskywuler), blifvit föranledd, att bärleda skynda fiån
isl. skidétr, med inskjutet n.

Sv. Spr. Lagar. pv

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Nov 9 00:29:10 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svspraklag/1/0039.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free