Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
22 I BOKEN. — VERBALBÖJNINGEN FORDOMDAGS.
blir företrädesvis vald, är det derföre, att hon bäst betecknar
hvad dermed åsyftas; på samma sätt som »althochdeutsch»
m. fl. beteckningsord, hvilka ej heller finnas hos de äldste
författarne.
Änskönt Isländskan, den gamla välförståendes, ej har alla
egenskaper som erfordras, för att föreställa ett nordiskt stam—
språk, eller för att ensam utgöra återstoden af ett sådant,
kan hon ändock vara af alla Skandiens fornspråk det vigtigaste,
jemförelsevis äfven det mest ursprungliga, ej i allt, dock för
största delen. Hon är, i hänseende till litteraturen, bland
syskonen rikast begåfvad, ej mindre genom förrådens mängd
(utom hvad lagverk beträffar), än deras rikdom och vexling:
hon ensam, så att säga, har bevarat Nordens gamla skald-
skap, ” afspeglande ej blott det poetiska och historiska, men
äfven det lingvistiska i dess fornskrud: till följd både af lo—
kala och sociala förhållanden har hon, mer än något af sy-
sterspråken, varit i tillfälle att vårda den ålderdomliga stäm-
peln: hon är mera ett slutet helt, är fullständigare i former,
och bär mindre tecken till tvedrägt, till inre upplösning och
yttre åverkan: hon är, med ett ord, inom sig mera tillfreds-
ställande, och utom sig mera magtpåliggande, såsom en hel-
gjuten, fullgången skapelse. Skälen äro alltså starka och bin-
dande, att ställa Isländskan främst, — en plats, hvilken hon
är berättigad att intaga jemväl derföre, att hon erbjuder de
äldsta handskrifterna,” hvilka fullständigare och säkrare än
Runorna kunna gifva en bild af språkets äldsta tillstånd;
ehuruväl dessa handskrifna källor, liksom Runorna, måste med
stor varsamhet bedömas, synnerligast i de punkter, der de
skilja sig från hvarandra.
På dessa grunder må Isländskan, som också företrädes-
vis varit föremål för utländske språkforskares uppmärksamhet,
äfven i fråga om verbal-böjningen öppna utsigten öfver det
Nordiska fornspråkets herradöme. Dessförinnan kasta vi en
" Visserligen äfven utbildat och slutligen förbildat det; så att ofta är svårt
att afgöra, hvad som är Isländarens verk, och hvad hans förfäders.
”" Afven om, bland de i Norge på sista tiderna upptäckta fragmenten af
gamla membraner, något skulle finnas, som närmade sig åldern af t.ex.
Homil., kunna de likväl ej gifva af språket en så fullständig bild, som
denne till vidd betydlige codex.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
