Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
36 I BOKEN. — VERBALBÖJNINGEN FORDOMDAGS.
Lagarne för suffigerandet af det reflexiva och passiva
tecknet (s, 3 eller dylikt), hvars egenheter komma att i tredje
Boken närmare undersökas, äro hufvudsakligen desamma i
Forn-Svenskan som i Isländskan, ehuru sjelfva suffixet är
skiljaktigt. Dualen antager i båda pluralens bildning.
Under en allmän hänvisning till de nästföljande Böckerna,
hvad öfverhufvud enskildheter beträffar, förutskickas dessa an-
märkningar: a) omedelbart ur stammen," och med bibehål-
lande af dess vokal, utgå i alla verb pres. indik och konjunkt.,
imperat , ” infin. och part. pres.; äfvensom, i 4:a och 2:a
klassen af svaga verb, alla öfriga verbal-former; dessutom det
starka part. preter. i 4:a, 2:a, 3:e klassen, samt, ehuru icke
ursprungligen, i 5:e. b) wvokal-förvandling deremot försiggår
i 3:e klassen af de svaga verben, och i alla starka; ”” i de
förra återgångs-ljud, i de senare vexel-ljud. cec) denna vokal-
förvandling gäller alltid impf., men part. preter. endast i de
svaga verben af 3:e klassen, i de starka af 4:e och 6:e, från
början äfven 5:e; och i alla dessa fall har part. preter. samme
vokal som impf. indik. pl. d) impf. konjunkt. har alltid samme
vokal som impf. indik. pl., vare sig att denne i indik. pl. un-
dergått nytt ljud-skifte eller icke. — I förhållande till Is-
ländskan yppa sig här icke obetydliga skiljaktigheter. Detta
språk har regelbundet öfvergångs-ljud i pres. indik. sing. uti
starka verb af 2:a, 3:e och 6:e klassen; i impf. konjunkt. uti
starka verb af 4:a, 3:e, 4:e och 6:e, samt i svaga af 33:e;
för öfrigt så snart a fins i stammen, och o eller u i föl-
jande stafvelsen; således alltid då vokalen i stammen eller
impf. indik. pl. är tillgänglig för öfvergångs-ljud, hvilket ej
inträffar med i, 2, e, & Mindre afstickande är skiljaktigheten
i part. preter. uti de starka verben af 5:e och 6:e klassen.
I den förra är participets i utan accent, fastän infin. har
sådan, — en skilnad, som dock i uräldsta tider varit större,
" Man skilje mellan rot och stam. Tal är rot till tel, som är stam till
tel-ia (räkna, förtälja), i hvars impf. taldi rotens vokal återkommer.
”" Imperat. lät, som någon gång förekommer, kan icke hänföras till låta;
utan till det fordom i skrift, emellanåt ännu dialektiskt brukade läta.
”"" Möjligtvis med undantag af dem, som kunna anses hafva tillförene
reduplicerat. Bland de öfriga hafva icke ens sova, koma, heta, uti
denna omständighet afvikit i äldsta tiderna, såsom af redogörelsen för
dem i andra Boken kan inhemtas.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
