Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ANDRA BOKEN.
Konjugationerna hvar för sig och
sins emellan.
FÖRSTA KAP.
Första konjugationen.
Dess kännetecken och område.
Denna konjugations äldsta skapnad har redan i första
Boken varit föremål för betraktelse, äfvensom de nuvarande
formerna blifvit der uppstälda till jemförelse. Det utmärkande
draget, förr som nu, är aflednings-vokalen a, hvilken verkligt
eller skenbart framträder mångenstädes, men saknas i hela
presens konjunkt. (kall-e, kall-en), i 2 pl. af pres. indik. och
imperat. (kall-en), i 4 pl. af imperat. (kall-om), i den alter-
nerande 4 pl. af pres. indik. (kall-e). Verklig och uppenbar
afledning är a uti impf. indik. och konjunkt. (kall-a—de,
kall-a-den), 2 sing. af imperat. (kall-a), part. preter. (kall-a—d)
och supin. (kall-a—-t). Skenbart deremot såsom aflednings-
bokstaf, d. v. s. med ändelse-vokalen sammanflutet, är a så
väl i 3 pl. af pres. indik. och den dermed öfverensstämmande
infin. (kall-a, för kall-a—a), som i part. pres. (kall-ande, för
kall-a-ande). Ovissare, och beroende af hypothesen om den
ursprunglige person-vokalen, är åter, huru man bör uppfatta
kall-ar, i pres. indik. sing.: om det i 4 pers. betecknar
kall-a-ar, i 2 och 3 pers. kall-a-ir. I den utan tvifvel från
3 pl. framträngda dlternativa 4 pl af pres. indik. (kall-a) är
a en helt ny bildning, och har fördenskull ingen betydelse,
vid afhandlandet af frågan om språkets äldsta daning.
Det afledda a har sedan hedenhös qvarstått i Svenskan,
liksom i Isländskan och Färöiskan; men i Danskan, äfvensom det
Norska skrift- och bildade talspråket, länge sedan blifvit ut-
bytt mot det Tyska e, hvilket utgör en af de väsendtliga de-
lar, uti hvilka dessa senare språk skilja sig från vårt. Att lik-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
