Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
II BOKEN. — I KONJUGATIONEN, 31
uppl. studeradi); Cod. Bur. s. 50 disputera, studerapo, 197
appellerape; St. Rimkr. 8: 4 soldera; S. Birg. Up. 6: 52 pre-
senteradhis, 6: 37 sylverat (försilfradt). Annars hade man
virpa för värdera, handla eller hanna för handtera, herberga
för herbergera, planta för plantera, ferma för konfirmera,
tempra för temperera o. 8 v. Afledningen ig, ehuru af Ger-
manisk härkomst, plägar ej i våra fornhäfder användas för
verbet; hvaremot og förekommer, t. ex. St. Rimkr. 36: 4.
kwnnogha (kungöra): redan Upl. L. Conf. har kunnughet,
kunnughehu. I S. Birg. Up. 8: 22 finner man verdhoyhas
(jfr. Isl. virsgaz, och vårt defektiva värdes) o. s. v.
9) Verb med bb, dd, rr, till känne-bokstäfver; eller af-
ledningen f följande på f, p, s, t: bjebba, libba, klibba, näbba;
snedda, krydda, skydda, bädda, rädda, grädda; sperra, irra,
förvirra, stirra, svirra, ärra (sig), förvärra; stäfja (läs stävja);
hyppga, läppja; hyssja, vyssja, näsja; vittja, nyttja, kätjas,
lätjas. An flere för vokalens hårdhet, t. ex. drabba, grabba,
dubba, snubba, badda, ladda, sudda, kludda, darra, narra,
knarra, knorra, skorra, hurra, purra, surra 0. 8. v.
Något af dessa, t. ex. sperra, finner man uti Isländskan
med böjning efter 2 konjug.
40) Verb med känne-bokstäfverne jd, gt eller kt, mt, rt,
sk, sp, ts; de flesta med ft, mp; alla svaga med rd, &: allt
utan betraktande deraf, huruvida dessa konsonanter, en och en
eller i grupp, må anses ingå i ordet såsom del af roten, eller
såsom afledning allenast.” Ex. vefta, skifta, stifta, skrifta,
syfta, snyfta, häfta, skäfta, förgifta (men ej gifta, maritare);
fejda, hejda, fräjda, fröjda, slöjda; bikta, dikta, rikta (diri-
gere), sigta (spectare), sikta (cribrare), plikta, svigta, instikta,
lykta, rykta, flykta, äkta, fökta, hökta, mägta, flägta, slägtas;
grymta, skrymta, flämta, klämta; fjerta, smärta, snärta, svärta,
uppskörta, störta; klimpa, ympa, stympa, dämpa, kämpa; fär-
” Flere hit hörande ord, såsom af andra skäl böjda efter 4 konjug., äro
redan under föregående afdelningar upptagna. Andamålet med den här
vidtagna afsöndring är hufvudsakligen att visa, buruledes språket, i det
hela betraktadt, följer en inneboende naturlag, blott i enskilda delar mo-
difierad af ändrade förhållanden i odlingen. För öfrigt är ofta svårt,
stundom omöjligt, att säga, om ett med aflednings-konsonant försedt verb
är omedelbart bildadt af ett ord utan sådan, eller af ett annat ord med
sådan afledning: om t. ex. svigla kommer af det gamla verbet svigha
eller af subst. svigt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
