Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
II BOKEN. — II KONJUGATIONEN. 85
t. ex. i Stockholm (jfr. Upl. L.), sälde (aldrig salde); men annat
än sålde” törs ingen skrifva, ännu så länge. <Deremot heter
det lika ofta dväljdes, dväljts, som dvaldes, dvalts; intetdera går
så att säga utom skriftspråket. Icke sällan får man höra
vände, vänd, vänt; men emedan dessa, om än utsagda med
långt åä, för ögat sammanflyta med motsvarande böjningar af
vända, samt å andra sidan wvänjde etc. är hårdt för uttalet,
torde de gamla formerna vande, vand, vant, ännu någon tid
kunna påräkna skonsamhet; så framt ej en missförstådd spets-
fundighet söker tillvägabringa söndring, för att få uttryck åt en
begrepps-skiljaktighet mellan det participiala vand, vandt, vant,
och det adjektiva van, vant; af hvilket senare (förut vaner)
omedelbart, eller genom subst. vana (förut vani, ännu i folk-
språket vane), verbet vänja är bildadt. Bruket vacklar mel-
lan tamde och tämde o. s. v.; sällsynt är tämjde; hvilket, af
samma skäl som vänjde, icke lätt vinner plats; hvaremot
tämde möjligen kan befordras af partic. tämd, genom hvilket
man kan tro sig, lättare än genom tamd, få en gränsskilnad
mot adj. tam. Något vamdes höres icke; ej heller ofta sam-
des. Mera godkändt är ock kräfde, än krafde; utan skal,
så länge subst. kraf fins till, och angifver rotens beskaffenhet.
Oviss är ännu striden mellan gladde och glädde, af hvilka
dock det förra har öfverhand i det högre föredraget. Hvar-
dagligt heter det ibland städde; oftare, synnerligast i skrift,
stadde; alltid i figurlig mening stadd, adjektift brukadt (t. ex.
stadd på resa); men i kameral-stil brukas af somlige städja,
städjade, städjat, bortstädjade hemman m. m., — allt onödiga
snedsprång. ” — Svedja, äfven när det följer 2 konjug., är, lik-
som stödja, utan vokal-skifte; i båda utgår j framför tempus-
tecknet (således svedde, stödde o. s. v.), såsom i alla under 2
konjug. lydande verb med d till känne-bokstaf, med undantag
af rödja, hvilket är på ett eget vis sönderbråkadt (derom
” Ovanligt är det i sälja, sålde uppenbarade ljudskifte, som i skrift är
samtidigt med den allmänna teckningen å, d. v. 8. med Gust. I:s Bihel.
Att å här i grunden är a märkes på ’Mös. Göt. saljan, Isl. subst. sal,
sala (försäljning; ej sål, såla), från hvilket senare man fått uttrycket
till salu. Om Isl. selia innehållit ett öfvergångs-ljud från då, hade det
bort tecknas selia, enligt Isländska rättskrifningen och uttalet.
"" I Lagboken heter det J. B. 46: 46 städjer någor hemman, — — —
behålle then, som först stadde.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
