Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
100 II BOKEN. — II KONJUGATIONEN.
segla, stegla; stränga; hämna; väpna; gjorda, gärda, härda,
mörda, vörda; förmörka; äska, önska; skifta, häfta, hemta,
vänta; störta; gästa, trösta, törsta. Till bestyrkande häraf
meddelas, under hvartdera af dessa verb, exempel; hvarvid
siffran: 2, tillagd Isländskan, betecknar den Isl. konjug., som
motsvarar vår andra:
häda, Isl. heza 2; Bonavent. s. 468 en hedher ok annar
sputtar; 182 thöm som han heeddo (dem, som hädade
honom); Alex. s. 29 thu bidher som hedde för (förr); 440
thenna feghrind (fägring) er her hedd, swa ära (äro) wara
qvinnor ey kled; Gamla Ordspr. 345 hwar & swa hedher
som han & kledher; i Biblarne ses ofta häder (presens),
hädde, hädd (men Math. 26: 65 förhädat), — former, som
nu blott undantagsvis i andlig stil någon gång förekomma.
Allmänt gängse är ordspråket: som man är klädd, så blir
man hädd. ”
smäda, hvartill motstycke saknas uti Isl., men fins i gammal
Danska. Gust. I:s Bibel har Syr. 31: 39 försmädh (för-
smäda) honom icke; 4 Petr. 4: 14 om j för Christi nampn
skul bliffuen försmädde; Es. 37: 23 hvem haffuer tu för-
hädt och försmädt; men i nästföljande vers haffuer tu för-
smädhat. I Carl XII:s Bib. är ingen ändring härvid före-
tagen. Psalm-Boken af år 4693 har 77:8 af allom smidd
och lastad.
döda, Isl. deyga 2. Samma böjning har Mös.Göt. afdaukjan
(occidere; se Scmurze). 1 det af Imre anförda pinter och
dödder, behöfver således det senare icke stå för »dödader»,
utan kan väl stå för egen räkning, såsom regelbundet particip
af gammalt skaplynne.
" Detta hädd blir af Inre fördt till ett förmodadt verb häda, med; bemär-
kelsen: «person& respectum habere, venerari»; utan tillräcklig grund,
såsom SCHLYTER förut anmärkt (se Gloss. till Hels. L., ordet hebsla).
Intill dess det kan uppvisas ett verb häda, i den nyss angifna betydelsen,
hvilket skulle rättfärdiga den af Ture, för detta ändamål, gjorda förut-
sättningen af eu med Ang. Sax. öfverensstämmande Svenskt had (»persona,
qualitas»), hvarifrån verbet vore att härleda, har man intet skäl att bygga
en hypothes på en annan; synnerligast som participet hädd gerna kan
ega den rena bemärkelsen: hädad, äfven i det anförda ordstäfvet, som
vanligen brukas i dålig mening, och tyckes stämma med den ena citaten
ur Alex., hvarest likväl, på sätt hela sammanhanget utvisar, hedd icke
kan uttryckas med: ansedd, men väl med: hädad, försmådd. SCHLYTERS
alternativa förklaring, att hädd kunde vara sammandraget af hedrad,
är något vågad.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
