- Project Runeberg -  Svenska språkets lagar. / Första bandet /
101

(1850-1883) [MARC] Author: Johan Erik Rydqvist
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

II BOKEN. — Il KONJUGATIONEN. 101

möda, Isl. meta (möda, oroa) 2; Hels. L. V. B. 8: A hindrer
han nokor eller möper (hindrar eller besvärar honom någon);
S. Birg. Up. 1: 32 hui mödhis (mödas) thu; mödde (mö-
dade); Ansgar. 6: 46 möddo han (honom) medh smälek;
Kg. Styr. II. 84 ta han är möddr af myklo ärwode (ar-
bete); Alex. s. 27 aff sorgh war han mykith möd. Denna
flexion qvarstår i Carl XII:s Bibel. Det bör skiljas mellan
part. preter. möddr (Isl. meddr) och det forna adj. modr
(Isl. méEr), af hvilket senarc sjelfva verbet är bildadt; t. ex.
Edda Sem. s. 424 v. 2 möfr; Ivan £553 Herra iwan
vardk nu modher (trött) om sidher aff the starka diefla
han bardhis vidher (han slogs med); Alex. s. 4107 aff en-
gom siwkdom wardhom wi modh.

dägga (gifva di), Dan. degge (uppföda med främmande mjölk;
enligt MorzecH, Dan. Ordb.); Gust. I:s Bibel Jer. Kl. 4: 3
drakanar (drakarne) giffua sinom vngom spenanar, och deg-
gia them; 4 Mos. 32: 45 tretiyo deggiande Camelar medh
theras föl; 24: 7 at Sara degde (gaf di åt) barn; 4 Sam.
1: 23 så bleff tå quinnan och degde sin son; men 2 Macc.
7: 47 tu mitt kära barn, som jagh j niyo månadher vnder
mitt hierta burit, och widh try åår deggiat. Detta verb,
som nu litet eller intet användes, utom vetenskapsspråket
(!. ex. däggande djur, däggdjur, mammalia), har förmodligen
samma ursprung som det i Göta dialekter vanliga käledegg
(Dan. kieledegge), smekbarn, gullgosse.

dika; ÖGL. B. B. 1: 3 dikia gen diktu (dika mot dikadt, d. v. s.
gifva motsvarande dikadt jordstycke).

mjuka, Isl. mykia 2; hos Linp mökja, mökt (ännu dialektiskt
möka 0. s. v.); Gust. I:s Bib. Es. 4: 6 medh olio mövkt;
Bonavent. s. 30 ödmiuktis han (ödmjukade han sig); men
34 udhmiukadhe thu thik.

dela, Isl. deila (dela, tvista) 2; VGL. I. J. B. 49 pr. sa &
vid han delir (den, som med honom tvistar); ” Upl. L. £. B.

RnRRm EE

" Hos WestzE, Linprors och de fleste lexikografer, efter Iurz, uppgifves
dägga orätt såsom neutralt (intransitift), och liktydigt med di, hvars
motsats det är (se härom vidare 3 konjug., under di); en förblandning,
som redan är af ScaLyterR (se ÖGL. piggia) anmärkt. SAHLstEDt öfver-

. Sitter: lactare & lactere.

" Ir. det gamla subst. dela (Isl. deila, Gotti. L. 32: 4 daila, tvist), bvaraf
talesättet $£ delo, och sammansättningen deloman, vederdeloman.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Nov 9 00:29:10 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svspraklag/1/0153.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free