Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
11 BOKEN. — II KONJUGATIONEN. 103
gölla (castrare), Isl. gelda 2; VGL. II. O: 2: 7 pet er niPpings
verk at gielée man; 1. S. 4: 6 geldir man; ÖGL. Vap.
5 uarber gelder; 7 pr. utan maper uarper gelder.
Landsbygdens språk följer flerstädes denna böjning.
tima (hända), Isl. tima (hos Björn Hatporsen: nännas, komma
sig till) 2; Kg. Styr. IV. 7: 2 thet han ma tima (det ho-
nom kan tima); sidan hanom nakot timt är (är timadt, ve-
> derfaret); Cod. Bur. s. 22 per timde (timade) pet; 137
huat höm timde; men 478 petta timape; Magn. Er. Lands
L. (Membr.) B. B. 29 skadhen timpde; Hert. Fredr. 1394
tinpde, 1394 timpt; men Alex. 8. 4 timar.
limma (fästa med lim), Isl. lima 2; Cod. Bildst. s. 54 honom
wardh hans hand onyt (onyttig, förlamad): ok lodde widh
karit som limdh ware (och hängde vid kärlet, som vore hon
fastlimmad). I landskapsmål heter det ännu limmer, limde, limd.
pina, Isl. pina 2, Grågås II. 129 pinir (pinar); Ansgar. 2: 7
oc pintis; 45: 20 wurdho oc alla the andre plaghadhe oc
pinte; Bonavent. s. 487 hon pintis; A54 til thes han var
pintir; men 186 wtipinadher; Membr. A. 4, Joh. Up. 41: 40
pynadho. Fastän pina nu mera har en genomgående böj-
ning efter 4 konjug., af hvilken pres. pinar är ovilkorligt,
och imperat. pina vanligast, nyttjas skiftesvis pinade och
pinte, pinad och pint; af hvilka dock det förra alternativet
är bäst ansedt. Om det senare är fornlemning, eller till-
kommet genom sammandragning, lärer icke kunna afgöras.
syna (bese, besigtiga), Isl. syna (visa) 2; Upl. L. V. B. 6: 4
synir hun (synar hon); Kk. B. 45: 3 sum synt ok sett
hawe. Antingen för att strängare åtskilja pass. synas (be-
sigtigas) från depon. synas (visa sig), hvilka i grunden äro
samma verb; eller ock i förmodan om en emellan dem rådande
grundåtskilnad, har man låtit depon. orubbadt qvarstå i 2
konjug.; men dragit syna, med dess passif., under 4 konjug.,
dit det i gamla skrifter icke föres. Liksom i pina, och af
—
SCHLYTER, som derjemte förklarar lures egen öfversättning (»festo legi-
timo») stridande emot grammatiken, enär stiltum är adj., och ralli
subst. (se Gloss. till Hels. L.). Ingenting är också mera gifvet, än att
stillum måste vara adj, eller part. preter.; retti subst. Antingen äro
väl de anförda orden vanstälda, eller äro de tagna i en mening, som nu
är svår att utgissa.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
