Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
II BOKEN. — II KONJUGATIONEN. 105
Södm. L. pj. B. 45 Pen som hitte; 44 Pen sum lut (hittat)
hawer; Magn. Er. Lands L. B. B. 30 hith. Denna flexion,
som i gamla tider var uteslutande, fortlefver i folkspråket.
Den nya, efter 4 konjug., för närvarande i skrift utan med-
täflare, har långsamt arbetat sig fram: författarne af 1734
års Lag voro villrådige, och läto den ena formen aflösa den
andra.
lätta, Isl. leétta (levare, cessare) 2; Bonavent. s. 32 thu som
hwars manz nödh lettir; Gamla Ordsp. 503 c& lettis mata
byrdhe (alltid lättas på matpåsen); Sv. Folkv. I. 224 gubben
lätte (glänte) på en dörr. Folkspråket har bibehållit denna
böjning i ordets åtskilliga bemärkelser; t. ex. det lätte
på (lättnade; om vädret); han lätte (lyfte litet, glänte) på
fönstret, på dörren, på täcket o. s. v.
räta, rätta,” Isl. rétta 2; Upl. L. M. B. 6: 2 will man rette
(uppresa) sten; Wadst. Kl. R. s. 74 reformera ella reta
(rätta); Bonavent. s. 148 nu tha var herra rette vp sik
(rätade upp sig, reste på sig); 138 retto (rättade, ändrade)
the sik ekke; Alex. s. 472 han rette (reste) sik op; VGL. II.
Add. 6: 2 Pen han var retter (hänvisad) til; Upl. L. Kp.
B. 9 pr. sum han werfer til retter; men i en något
yngre handskrift retteper. Af räta höres ännu, i hastigt
tal, ganska ofta den gamla böjningen; t. ex. han rätte
opp sig.
berätta, ur Tyskan öfverflyttadt, gick i början lika med retta;
t. ex. Ansgar. 2: 30 som S. Ansgarius med sinom egnom
munn oss sielfwer berätte (berättade); 45: 49 thetta jär-
teknidh berätte oss den sammi christne mannen; 8: 2 äpter
thy thera sändabudh hafdho hanom berät (berättat); 20: 10
tha the hafdho hanom berät.
trötta, Isl. preyta 2; Cod. Bur. s. 204 at han aldre Prötes
(aldrig tröttas); Bonavent. s. 180 the tröttos. Man har ock
prötter, thrötter (trött), t. ex. Vestm. L. I. Pj. 44 hawir
Frötlan hest; Bonavent. s. 97 huru thröttir han gik m-
dher; 78 var han thröttir af veghinom; 20 hon er nu
” Den nu vid uttal och skrifning iakttagna skilnaden mellan rät, räta,
och rätt, rätta, är utan grund i fornspråket. Begreppens sammanfal-
lande visar sig t. ex. uti talesättet räta eller rätta (soldat-) ledet, d. v. s.
bringa det i rät linje. Jfr. Lat. rectus.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
