- Project Runeberg -  Svenska språkets lagar. / Första bandet /
115

(1850-1883) [MARC] Author: Johan Erik Rydqvist
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

11 BOKEN. — II KONJUGATIONEN. 145

ettdera genomlöpa verbets alla former (såsom i lända, lände,
länd; fylla, fylde, fyld); eller delvis undertryckas, till följd af den
ursprungliga vokalens återkomst i impf. och part. preter., d. v. s.
genom återgångs-ljud (såsom i välja, valde, vald; vänja, vande,
vand). ” 3:o verbets sällsporda daning medelst aflednings-bok-
staf;”” utom hvad angår i (J-), som dock allt mer uttränges.
40 det sedan äldsta tider oafbrutna undertryckandet af en till
I konjugationens a svarande aflednings-vokal (i), uti flertalet
af verb, gående efter 2 konjug.; äfvensom den allt mer bråd-
störtade förvisningen af denna afledning (nu 7), från de verb,
som i flere verbal-former egt densamma; hvilken sistnämnda
företeelse, tillbörligen belyst i den här frammanför lemnade utför—
liga framställning af anomala, bör rättfärdiga min åsigt, att
man, under allt erkännande af dessa skapelsers höga lingui-
stiska värde, och med all åt begrundningen af deras sann-
skyldiga lynne egnad uppmärksamhet, likväl ej mera kan, med
språkets nuvarande skick för ögonen, lägga på dem samma
vigt som fordom, och följaktligen ej har anledning, att öppna
en särskild klass åt dessa former, hvilkas utblottade tillstånd
är ögonskenligt, och väl kan framkalla föreställning om ett
smart utdöende för alltid.

Uti alla här framhållna omständigheter företer sig 2 konjug.
såsom en gifven motsats till 4:a; hvarom man lätt öfvertygar
Sig, genom bådas jemförande inbördes. Men 2 konjug. har
äfven en vigtig ställning, å ena sidan till den 3:e, å andra
sidan till den &4:e: i ena fallet en moders, i det andra en
dotters: länge delande med den gamla hennes skatter, men
sjelf sparsamt delande med sig åt den unga. Längre böra vi
ej gå den närmare granskningen af 3 och 4 konjug. i förväg.
När hon fullgjort sitt uppdrag, återstår ett och annat att säga

" Man behöfver ej här inlåta sig i frågan, huruvida venia kommer när-
mast från adj. vaner, eller uppstått genom förmedling af subst. vani
(nu vana).

" Jfr., under 4 konjug., de för dit hörande verb utmärkande kännetecken;
särskildt s. 44, noten; s. 49, första noten.

nee

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Nov 9 00:29:10 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svspraklag/1/0167.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free