Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
11 BOKEN. — IV KONJUGATIONEN. 151
Botin (169) liggit, hviket senare är i yngre skrift och i
tal temligen allmänt. I Stockholm och kringliggande nejd
säges lågat, i Dalarne läg?d; på Gottland liggen (Säve s.
242). Adj. förligen är Tyskt particip. Bland afkomlingar må
nämnas lag (hvarf, ordning, skick, sällskap), lag (lex; ursprung-
ligen plural af det-föregående), laga, lager (n.), läge, lägga m. fl.
Pigia, Piggia (emottaga, få, tigga; jfr. 3 konj. di, s 120);
A. Sax. Picgean (emottaga), Picge, Pah, Pegon, egen; Isl.
Piggia (emottaga, erhålla), pigg. Pig eller På, Pågom, Pegu,
Pegenn. Cod. Bur. s. 489 at vi matom af gupi meuin-
nelekt lif Pigia (få); ÖGL. G. B. 14 pr. Pen sum giuer
ok hin sum Pigger (emottager); Upl. L. &£. B. 23: 2 pa
Piggi (tigge) het barn sik föpu; ÖGL. B. B. 46 haucr
een handa mellum sum Pa (besitter den, som emottog);
sum Pighat (emottagit). Flere exempel anföras s. 4121.
Det nu brukliga ligga, efter 2 konjug., har endast den be-
märkelse (mendicare), som förekommer i Upl. IL.
vega; Mös. Göt. vigan, i gavigan (röra, skaka); Isl. vega (svän-
ga, väga, fakta, döda), veg, våg eller vå, vågom, vega, vegenn.
Vestm. L. II. Kr. B. 5: 4 vegher (väger); Run-Urk. 1431
(från Skåne) an va mapan vabn afpi (utan fäktade, käm-
pade, så länge han hade vapen); 4613 (från Gottland) sum
Nikulas vaah (dödade); St. Rimkr. 44: 4 swa at Iwar
thera siw liuspund (Lifska pund, lispund) woogh (vägde);
Cod. Bur. 45: 2 vogho (vägde); Gust. I:s Bib. Job 6: 4 woghe;
Upl. L. M. B. 8 pr. werher man weghin (dräpen) ok sleghin.
VGL. I.A.B. 22 tvar merker vegner (två vägda marker); Gottl.
L. 49: 24 oc vindr a wapni vppi vegit (och kan ej
svänga upp med vapen). I dialekter höres impf. vag, våg,
vog (vägde). Den gamla böjningen gifver sig tillkänna i
orden vigt, vagga, våg (libra), våg (unda), väg," vagn o. s. v.
frega? Mös. Göt. fraihnan (querere), fraihna, frah, frehum,
froihans: Isl. frega (spörja, d. v. s. fråga, förnimma), freg,
fråg eller frå, frågum, freginn (jfr. Gloss. till Edda Sem).
Rasc uppställer fregna, fregn, fråg, frågo, freginn (Anvisn.
s. 286), således samma anomali som i Mös. Göt.; BJörn
" Det nära sambandet mellan begreppen: rörelse och väg, visar sig t. ex. i.
gång (itus, motus, via), Lat. iter, Fr. passage, Isl. braut, T. weg (väg,
bort), Ital. andate via (gå er väg, gå bort).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
