Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1858 It BOREN. — JV KONJUGATIONEN.
(den, som plockade ax); Cod. Bur. 44: 2 ok las (plockade)
po saman al stykken: Alex. s. 57 han las (läste) thet
wb ok bedröffdhe sik; Ansgar. 34: 43 alle the brödher som
ther waro, laso (läste) letanias oc andra psalma; Gust. I:s
Bib. Joh. Ev. 19: 20 thenna offuerscrifftena låso (läste)
monge aff Judanar; S. Birg. Up. 6: 45 lase (läste, impf.
konjunkt.); Södm. L. B. B. 5: 2 akar (åker) man iwir ax
olesin (osamlade). På landet är las i fortfarande bruk;
läsen är icke ens i skriftspråket utgånget, der man likväl
förlorat bemärkelsen: samla, hvilken, af allt att döma, är
den äldre så väl i lesa, som Grek. A£yen och L. legere
(jfr., i stafnings-läran, uttrycket lägga ihop, samla bokstäf-
ver och ljud).
gita; Mös. Göt. bi-gitan (invenire), bi-gita, bi-gat, bi-getum,
bi-gitans; 1sl. geta (kunna, afla, förvärfva, få, omtala, gis-
sa), gel, gat, gåtom, geta, getenn, getat (gittat, kunnat);
reflexift och impersonalt getaz (behaga), getz, gatz. 1 Sven-
skan har detta verb sönderfallit, allt efter skilda bemärkel-
ser. Uti VGL. I läses giater, geter (aflar) barn. Afdet
i forn-skrift icke ovänliga geta (omtala) synes i VGL. IV.
45: 46 gicettit (erinradt, omtaladt); i landskapsmål höres
geta, än oftare gäten (omtalad, ryktbar); bemärkelsen gör
sig, ehuru i omvänd rigtning, gällande uti. forgeta (se der).
Smål. L. har gieti eller gietz vizkusti (ege vitsord). Hos
.Bonavent. s. 476 firner man get (gissal); folkspråket, i
olika nejder, har geta, gäta (gissa, Dan. giette; jfr. gåta).
SvepDBerG upptager (Schibboleth s. 335) alt thet min ögon
kunde til åt gätas (allt det, som kunde fägna mina ögon);
i yngre VGL. heter det giez eig barne fepernis frendum
at (behagar det ej barnens fäderne fränder); Bonavent. 8
410 thetta er min celskelike son aat hulkom (bvilken) mik
vel aatgetzs. Samma betydelse, nära nog, qvarstår i det
nuvarande gitta, hvilket oftast, framför allt i tal, betecknar:
vilja, förmå sig till, vårda sig om (jfr. orka, kunna, vilja,
t. ex. jag orkar inte höra det = jag gitter inte höra det).
I fornspråket är det mest såsom hjelpverb använda gita (git-
ta, kunna) ojemförligen allmännast; och detta begagnande,
i Svenskan mera utsträckt än i Isl., har förmodligen mest
verkat, till åstadkommande af en liten formell skilnad mel-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
